Nyhetsarkiv

5 februari

Föräldrar kräver bättre stöd till elever.

Morkarlby skola har cirka 300 elever. Situationen i den här klassen är speciell då en stor andel av eleverna har bland annat läs- och skrivsvårigheter. Föräldrar har länge begärt åtgärder. Utredningar har gjorts för en del av barnen och åtgärdsprogram satts in. Men dessa följs dåligt, anser föräldrarna.
Läs mer på Dala-Demokraten
5 februari

Stationsledsagning förbättras.

Nu kan du få hjälp till och från tåget när du ska resa. En ledsagare kan möta dig på tågstationen vid en särskild mötesplats. Ledsagarna finns för dig som har funktionsnedsättning. Nu finns även SL med i samarbetet.
Läs mer på Webbplats
4 februari

SRF startar podradio.

Synskadades Riksförbund startar webbradio den 7 februari.
Läs mer på SRF
3 februari

"Skolan går före sänkta skatter!"

Socialdemokraternas skolsatsning.
3 februari

Moderaternas Skolsatsning.

Mer Kunskap Nu.
Läs mer på Moderaterna
3 februari

Placerades fel i särskola - nu förtidspensionär.

Joakim Wallin, 30, i Helsingborg slåss för att få upprättelse. Som liten ansågs han utvecklingsstörd och placerades i särskola - felaktigt. – Det enda jag har är dyslexi och ADHD men på grund av att jag sågs som utvecklingsstörd har jag inte fått någon hjälp, jag har fått klara mig helt själv, säger han.
Läs mer på Expressen
31 januari

Flicka skriver till Reinfeldt om färre läxor för hennes bror.

KIL. En flicka från Kil har skrivit till statsminister Fredrik Reinfeldt i hopp om att det ska bli mindre läxor i skolan. Anledningen – hennes dyslektiska bror har det tufft i skolan.
Läs mer på Expressen
29 januari

Åtgärdsprogram väger tyngre än provregler!

Åtgärdsprogram väger tyngre än Skolverkets anvisningar om nationella prov, slår juristen David Ryffé fast. Det ger elever med åtgärdsprogram (eller IUP? - vår undring) och dyslexi rätt att använda hjälpmedel vid dessa prov om det anges i dokumentet.
Läs mer på Lärarnas nyheter
29 januari

Särskilt stöd sätts in för sent

Extra stöd lönar sig bäst för små barn. Ändå är det i nionde klass som särskilt stöd är allra vanligast. – Det finns en vänta-och-se-mentalitet som gör att skolan inte sätter in de stödinsatser som behövs, säger skolforskaren Anna Sjögren.
Läs mer på Sydsvenskan
29 januari

Hjärnskanning förutser skolsvårigheter

Arbetsminnets kapacitet, det vill säga förmågan att behålla relevant information i minnet under en kort stund, har stor betydelse för barns skolprestationer. En ny studie från Karolinska Institutet visar nu att det går att använda en så kallad magnetresonanskamera för att förutse framtida kognitiva förmågor som till exempel arbetsminne.
Läs mer på Karolinska institutet