Forskning

På denna sida redogörs för aktuell svensk forskning och utredning.
OBS! Utan anspråk på att vara komplett! Länkar hittar ni i länklistan.

 

2016

Sammanställning om forskning kring rörelseträning för barn med dyslexi.

Anna Eva Hallin skriver om den forskning som finns kring rörelseträning för barn med dyslexi. Hon konstaterar att forskningen är av sämre kvalitet och att trots att rörelse i allmänhet är bra för kognitiv förmåga så finns det inget som visar på att det har en specifik effekt på läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.
http://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2016/1/19/sensomotoriska...

--------------------------------------------------------------------------------

2014

Avhandling: "Möte med multimodalt material. Vilken roll spelar dyslexi för uppfattandet av text och bild?". Eva Wennås Brante
Har bilder betydelse för läsförståelsen hos personer med dyslexi? Det är den centrala frågan i avhandlingen. Resultaten från studien visar att alla människor svarar bättre på läsförståelsefrågor om de tittar på bilden i ett tidigt skede. För personer med dyslexi eller lässvårigheter, krävs två förändringar för att de ska kunna ta till sig informationen i bilden:
· Kunskaper om hur man läser bilder borde lära sig i skolan, på samma sätt som man lär ut läsförståelse. Genom att titta på bilden tidigt, får läsaren med sig bildinformationen in i texten.
Bilder i läsmaterialet måste innehålla information. Bilder som inte gör det stör läsprocessen – speciellt för personer med dyslexi.

------------------------------------------------------------------------------

Avhandling: Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning. En ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen. Marie Nordmark
Avhandlingen undersöker skrivprocessen i gymnasieskolans svenskundervisning i relation till elevers användning av datorn som digitalt redskap för skrivande. Studien försöker svara på frågorna:
1. På vilka sätt positionerar elever sig själva och varandra som skribenter i svenskundervisningens digitala miljöer?
2. Hur använder elever digitala artefakter i svenskämnets skrivundervisning?
3. På vilka sätt utmanas skolans normer genom elevers användning av digitala artefakter?

-------------------------------------------------------------------------------

2013

Avhandling: Kombinerad träning främjar god läsutveckling. Linda Fälth. (2013)
Dagens samhälle ställer stora krav på läs- och skrivfärdigheter och god läsförmåga tycks vara en nyckel till framgång såväl i skolan som senare i arbetslivet. En utmaning för såväl forskare som praktiserande lärare är att utveckla, sprida och testa metoder som kan hjälpa elever att förvärva en god läsförmåga. Ett sätt att göra detta är att genomföra interventionsstudier. I en ny avhandling från Linnéuniversitetet analyserar Linda Fälth hur olika interventionsåtgärder påverkar läsutvecklingen för elever med läs- och skrivsvårigheter både ur ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv.

-------------------------------------------------------------------------------

Avhandling: The Procedural Deficit Hypothesis. Martina Hedenius (2013)
Martina Hedenius utgår i sin avhandling från en hypotes som kallas PDH. Tanken med hypotesen är att många symtom hos barn med dyslexi har koppling till nedsatt funktion i det procedurella minnesystemet. Det är den del av hjärnan som engageras vid inlärning av kognitiva och motoriska färdigheter. Resultaten visar att barn med dyslexi visar nedsatt förmåga att behålla minnet av inlärda sekvenser.

-------------------------------------------------------------------------------

Att studera på universitetet med dyslexi (2013), Åke Olofsson, Karin Taube och Astrid Ahl
Studien handlar om hur det är att studera på universitetet med dyslexi. Studien visar på vilket sätt personerna kompenserar för sina svårigheter. Den tittar också på lärarens roll. Lärare har inte alltid så bra kunskaper om dyslexi inom högre utbildning. Studien ingår som en del i en rapportserie.

-------------------------------------------------------------------------------

Avhandling: Hur blir barn bokslukare? Catarina Schmidt (2013)
Catarina Schmidt har undersökt hur barns skrivande och läsande utvecklas. Vad händer efter att de har utforskat tecknen och knäckt koden? För att ta reda på det har hon följt barn i och utanför skolan från årskurs tre till fem.

--------------------------------------------------------------------------------

2012

Avhandling: Bristfäligt stöd ger konsekvenser hela livet. Anna Fouganthine (2012)
Bristfälligt stöd i skolan för personer med dyslexi ger konsekvenser för arbetsliv och livsmöjligheter i vuxen ålder. Det visar en ny avhandling med titeln ”Dyslexi genom livet – ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter” där Anna Fouganthine undersökt hur personer med dyslexi hanterar sina svårigheter under och efter skoltiden.
Läs Pressmeddelande från Stockholms Universitet.

-----------------------------------------------------------------------------

Har lärare i åk 1-3 möjligheter att genomföra skicklig läs- och skrivundervisning? (2012)
Alitalo, Tarja. Tidskriften Dyslexi och högskolan i Dalarna.

----------------------------------------------------------------------------

Karin Taube om Pisa och PEARLS undersökningarna mm (2012)
"Negativ självbild hinder för ungas läsframgång."
Känslan av att inte vara ”god nog” leder till en sänkt tillit till den egna förmågan att läsa och skriva. En vanlig reaktion blir då att undvika läsande och skrivande, vilket medför att den viktiga träningen uteblir. Det säger professor emerita Karin Taube. Se länk i länklistan. (Sida på SPSM.)

-------------------------------------------------------------------------------

Lärande och minne hos barn och ungdomar (2012). Stefan Samuelsson
Stefan Samuelsson forskar kring barns tidiga läs- och skrivinlärning. Resultaten baseras på tvillingar, i åldrarna från fem år tills dess att barnen går ut årskurs fyra. Forskning visar på att den specifika lärarens betydelse för barnen tidiga läs- och skrivutveckling är mycket liten. Forskningen visar också att det är väldigt svårt att bestämma vilka barn som har dyslexi tidigt.

-------------------------------------------------------------------------------

Genetiska faktorer bakom dyslexi (2012). Juha Kere
Juha Kere (Karolinska Institutet) har presenterat forskningsresultat som visar på vilka ärftliga faktorer som ligger bakom dyslexi. Forskning kring genetik och dyslexi har gjort stora framsteg de senaste åren. Man känner i dag till ett tjugotal gener som ger en sårbarhet för dyslexi.

----------------------------------------------------------------------------

2007

Dyslexi – en kunskapsöversikt (2007)
Vetenskapsrådet. Professor Mats Myrberg, Lärarhögskolan i Stockholm 2007.

-------------------------------------------------------------------------------

2003

Rapporter från Konsensusprojektet (2003) 
Mats Myrberg mfl. Att skapa konsensus om skolans insatser för att
motverka läs- och skrivsvårigheter.

 

Ämnen

Bifogat material

PDF icon kort_om_dyslexi_vetenskapsradet.pdf
PDF icon dyslexi_en_kunskapsoversikt.pdf

Länkar

Myrberg: Konsensusprojektet
Myrberg: Dyslexi - en kunskapsöversikt
Taube, Karin: PISA och Pearls
Alitalo, Tarja: Lärare i åk 1-3
Linda Fälth: Kombinerad träning främjar god läsutveckling.
Stefan Samuelsson: Tidig läs- och skrivutveckling (ur.se)
Juha Kere: Genetiska riskfaktorer (ur.se)
Olofsson, Taube, Ahl: Att studera på universitetet med dyslexi
Catarina Schmidt: Hur blir barn bokslukare?
Anna Fouganthine: Dyslexi genom livet
Marie Nordmark: Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning.
Svenska dyslexiföreningen