Pojke framför väggkarta

Skola F - 9

Så snart skolan upptäcker en elev som riskerar att inte nå målen, ska en utredning göras, ett åtgärdsprogram upprättas och stöd sättas in.

Den lagliga rätten till särskilt stöd gäller bara elever som riskerar att inte nå målen, men det betyder inte att skolan kan ta bort det särskilda stödet så fort eleven fått ett godkänt betyg. Skollagen säger nämligen att alla elever har rätt att utvecklas så långt det är möjligt.

 

Lokala handlingsplaner:
Allt fler kommuner upprättar handlingsplaner för hur skolorna ska arbeta med att förebygga, upptäcka, utreda, mildra och kompensera läs- och skrivsvårigheter. Också många skolor gör egna handlingsplaner. I planen bör det ingå riktlinjer för när olika insatser ska ske, tips på tester och generella åtgärder, samt instruktioner om hur skolan ska gå vidare när de generella insatserna inte är tillräckliga.

 

Flerspråkighet:
Många flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter får inte rätt hjälp i skolan. En anledning är att lärare har svårt att bedöma vad svårigheterna beror på. På Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats kan du läsa om ett kartläggningsmaterial för flerspråkiga elever.

 

Grundsärskolan:
Elever med utvecklingsstörning erbjuds plats i särskolan. Dyslexi och dyskalkyli är inte utvecklingsstörningar och är därmed inte skäl till att en elev ska placeras i särskolan. Självklart finns det elever med utvecklingsstörning som också har dyslexi eller dyskalkyli. Tyvärr tillskrivs svårigheter med läsning, skrivning och räkning nästan alltid utvecklingsstörningen. Det innebär att dyslexi och dyskalkyli förblir oupptäckt, och att dessa elever inte får den träning och kompensation som de skulle behöva.