Anpassning borta vid nationella prov!

Vid det nationella provet i svenska i åk 3 och 6 får inte hjälpmedel användas längre.

Anpassning vid nationella prov – två steg tillbaka!

Regeringen gav i november 2011 Skolverket i uppdrag att förtydliga anvisningarna när det gäller användande av tekniska hjälpmedel i syfte att säkerställa att alla elever får likvärdiga förutsättningar vid nationella prov.

Skolverket har därefter i anvisningar meddelat att vid det nationella provet i svenska, årskurs 3 och 6, får fortsättningsvis inga hjälpmedel användas såsom talsyntes eller liknande.

Skolverket anger att ”för ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 där bland annat kunskapskravet: att läsa med flyt och kunna återberätta vad eleven läst prövas, ska eleven läsa texten själv. Texten kan delas upp i mindre delar och läsas uppdelad på flera tillfällen. Eleven ska läsa en berättande text och sedan svara på frågor om det lästa i ett av delproven. Samma sak i ett annat delprov men då läsa en faktatext. Dessutom i ett delprov ska eleven läsa del av samma berättande text enskilt tillsammans med läraren och därefter svar muntligt på frågor och samtala med läraren om det lästa och relatera till egna tankar om det lästa. Elevens läsförmåga prövas alltså på mer än ett sätt.”

Motiveringen till att inga hjälpmedel får användas anges av Skolverket vara att utbildningsdepartementet måste få in aktuell statistik över läsförmågan för att rätt kunna följa kunskaps- och färdighetsutvecklingen hos alla elever, för att rätt kunna ta ställning till och dimensionera stödinsatser mm.

 

Dyslexiförbundet kommentar.

”Vi välkomnade regeringens uppdrag och tolkade det som att man äntligen skulle ta tag i den osäkerhet, med ibland dubbla budskap, som funnits angående vad som är tillåtet vid de nationella proven. För oss var det också självklart att uppdraget att ”skapa likvärdiga förutsättningar för eleverna” innebar att elever med konstaterad dyslexi naturligt skull få använda sina hjälpmedel – just för att få likvärdiga förutsättningar i provsituationen.

De nya reglerna innebär till exempel att en trettonårig elev, med diagnosticerade läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, som haft sina hjälpmedel i flera år i det dagliga skolarbetet – plötsligt i provsituationen berövas sitt stöd.

Detta visar på bristande respekt för elevernas individuella förutsättningar och innebär en okänslig kränkning av elevens integritet. Endast i avsikt att på ett plågsamt sätt mäta dennes misslyckande, om man spetsar till det.

Dessutom ger ju provet troligtvis enbart svar på att eleven är dålig på att avkoda. Det visste läraren redan. Andra färdigheter som rör läsförståelse, ordförståelse och språklig kompetens tenderar dessutom att helt komma bort i sammanhanget och inte alls mätas.

De krav som enligt uppgift motiverar denna okänsliga hantering – att statistik måste samlas in – kan ju mycket lätt regleras genom att provförrättaren meddelar att provet genomförts med hjälp av namngivet hjälpmedel.

Vad som dessutom är viktigt i sammanhanget är den signal Skolverket sänder ut till landets alla skolor, om hur man ser på hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter /dyslexi. Stor risk föreligger att regelsystemet blir normbildande även för andra prov i skolan. Till och med synen på kompenserande hjälpmedel kan i värsta fall förändras till det sämre. Två steg tillbaka i utvecklingen …?

Dyslexiförbundet kommer att protestera högljutt mot detta och aktivt arbeta för att reglerna omarbetas så att de står i samklang med de konventioner om hur staten skall uppträda mot enskilda, vilka vi gemensamt i Sverige anslutit oss till,”

Krönika om debatten på Dysleximässan 25 oktober 2013.      

Debattartiklar.   Se bifogade debattartiklar i Aftonbladet, Nyhetstidningen och i Uppsala Nya Tidning.

Ämnen:

Länkar

Upsala nya tidning
Pressmeddelande

Bifogat material

Fil pm_nationella_prov.docx
PDF icon nyhetstidningen-debatt.pdf
Image icon debatt_i_aftonbladet.jpg
PDF icon skolverkets_svar_pa_oppet_brev.pdf