Texter som är lätta att läsa

Texter som är lätta att läsa
Hösten 2019 avslutade vi projektet Begriplig text. Projektet hjälpte till att omdefiniera vad som är lätt att läsa och att förstå.

Projektet Begriplig text utgick från användaren. Vi frågade människor med egna erfarenheter av funktionsnedsättningar vad som är lätt att läsa och förstå.

Som ett resultat av projektet, tog vi framboken “19 råd för att skriva begripligt”. Den vänder sig till människor som skriver för att nå ut till en så stor målgrupp som möjligt.

2016 när vi började arbeta med projektet pratade man om klarspråk och lättläst. Klarspråk är myndighetstexter skrivna på ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Lättläst är ett begrepp som har använts sedan 1960-talet. Det används om text som är producerad eller omarbetad för att vara lättare att läsa för personer med olika svårigheter i lösningen.

Vi ville inte använda något av dessa begrepp, utan ville utifrån läsaren ta reda på vad som faktiskt är lätt att läsa och förstå.

De personer som vi intervjuade i projektet Begriplig text, hade olika typer av lässvårigheter. Det rörde sig om dyslexi, intellektuella funktionsnedsättningar, afasi och autism-asperger-spektrum.

Genom projektet Begriplig text fick vi fram 19 råd till skribenter. Listan är osorterad.

Läs råden i sin helhet på https://begripligtext.se/19-raden/.

Beställ boken “19 råd för att skriva begripligt”.(Länken leder till vår webbutik.)

  • Använd tydliga rubriker.
  • Använt punktlistor för att organisera innehållet.
  • Skriv inte mer text än vad som är nödvändigt.
  • Gör en tydlig styckeindelning som för in luft i texten.
  • Använd mellanrubriker där det behövs.
  • Anpassa radavståndet och gör det större om det behövs.
  • Skriv en tydlig ingress som kan fungera som en ingång i texten.
  • Skriv en sammanfattning om texten är lång.
  • Anpassa radlängden efter målgruppen. Många föredrar kortare rader, om 50-55 tecken.
  • Alltför små bokstäver bidrar till att texten blir svårläst.
  • Ibland kan det vara bra att markera början på ett nytt avsnitt med fetstil. Det ersätter då mellanrubrik.
  • Placera bilder i början eller slutet av texten, för att inte distrahera läsningen.
  • Alla orkar inte läsa hela texten. Placera därför det viktigaste först.
  • Krångliga resonemang kan bli enklare att förstå i form av en film.
  • Lässvårigheter kan bero på att personen har problem med avkodningen. Se till att texten även går att lyssna på för dessa personer.
  • Nyckelord i fetstil kan göra det enklare för läsaren att hitta det viktigaste i texten.
  • Undvik att avstava ord. Flytta hellre ner hela ordet till nästa rad.
  • Förkortningar kan vara svåra att förstå. Skriv hellre ut orden så undviker du svårigheter.
  • Breda marginaler skapar luft i texten. Ojämn högermarginal underlättar för läsaren att hitta rätt bland raderna. 

Projektet finansierades av Arvsfonden. I projektet medverkade också Afasiförbundet, Autism och Asperger-förbundet och FUB. 

Illustration av Carina Söe-Knudsen.
Illustration av Carina Söe-Knudsen.
Annonser