Läsa eller lyssna, det är frågan
I det här numret av tidningen Läs & Skriv lyfter vi för- och nackdelar med att lyssna på och att läsa text. För att vara tydliga använder vi begreppen ”läsa” och ”lyssna”. Med ”läsa” menar vi traditionell läsning som består av avkodning och förståelse. Med ”lyssna” menar vi ta till sig innehållet genom öronen. Då behöver man inte avkoda.
Vi har intervjuat två forskare som ger sin syn på läsning och lyssning, Idor Svensson och Karin Taube. Båda menar att skolans huvudfokus är att lära barnen läsa. Idor Svensson anser att assisterande teknik bör introduceras parallellt med lästräning redan i årskurs ett. Karin Taube menar att det finns en risk att allt för tidig introduktion av assisterande teknik kan ske på bekostnad av lästräning. Hon förordar att tekniken införs varsamt i årskurs fyra.
Text: Ester Hedberg
Läs artikeln om Karin Taubes syn på läsning och lyssning.
Läs också artikeln "Bryr sig hjärnan om hur du tar till dig text?".
Prenumeranter och medlemmar kan läsa övriga artiklar från Läs & Skriv 4 2021 på medlemssidan. Bli medlem eller bli prenumerant!
---
Faktaruta 1.
”Säg hellre lyssna än läsa med öronen”
Både Idor Svensson och Karin Taube undviker att säga ”läsa med öronen”. De talar hellre om ”att ta till sig text”. Då spelar det ingen roll om det sker på traditionellt sätt eller med hjälp av assisterande teknik.
---
Faktaruta 2.
Det krävs träning för att lyssna
För att kunna ta till sig text genom att lyssna krävs träning. Först och främst ska man kunna använda och känna sig bekväm med den assisterande tekniken. Sen handlar det om textförståelse. Att en elev har lärt sig avkoda betyder inte att eleven per automatik förstår texten. Motsvarande gäller för den som lyssnar. För att bli bra på att ta till sig text krävs träning och samtal om till exempel textens uppbyggnad, ordens betydelse och vad som står mellan raderna.
