Om problembaserat lärande

Bibliotekschef Marie-Louise Fendin, verksam vid Handelshögskolan i Stockholm, och författaren Torbjörn Lundgren samtalar om Problembaserade lärande.

Bakgrunden är att det idag talas allt mer om elevers ”egna arbete” och att eleverna ska ”forska”. Mer specifikt kan man tala om Problembaserat lärande, PBL – ett genomtänkt arbetssätt som går tillbaks till att man på 1990-talet kom att se lärande som något annat och mer än inlärning.

PBL kan förklaras som en filosofi och ett arbetssätt baserat på sju steg. En sorts checklista eller dagordning, med vars hjälp eleverna eller studenterna kan styra sitt arbete. Allt utgår från ett problem som ska lösas.

 

De sju stegen har formulerats så här:

  1. Gruppen blir bekant med situationen genom att fallet läses högt och sedan begrundas en stund. Begrepp, uttryck och termer förklaras.
  2. Ett problem avgränsas: något som man tycker är konstigt och som man vill få ett svar på.
  3. Problemet analyseras genom att hypoteser listas (i en brainstorming).
  4. Det som kommit fram granskas kritiskt och hypoteserna struktureras.
  5. Behoven av vilken kunskap som behövs för att lösa problemet diskuteras utifrån hypoteserna.
  6. Det egentliga lärandet sker sedan i olika former och med användning av olika källor, både skriftliga och muntliga.
  7. Slutligen analyseras problemet på nytt, nu med hjälp av den kunskap man inhämtat. Utifrån det föreslås åtgärder för att lösa problemet.

 

Utbildningar som följer dessa steg skiljer sig också från annan undervisning. I en traditionellt upplagd kurs läser man texter för att sedan bli förhörd på dem. Vid Problembaserat lärande, PBL, utgår man från företeelser som kan väcka nyfikenhet och som man vill ha en förklaring på. Men hur fungerar det för dem som har läs- och skrivsvårigheter eller andra funktionsnedsättningar.

Ämnen: