Utredning, diagnos och intyg

Utredningsmaterial/screeningmaterial
Bild: Eva Hedberg
Hur ser man att elever eller ens barn har problem med att läsa, skriva eller räkna? Hur utreder man svårigheterna? När behöver man ha intyg för att få stöd?

 

I skolan - förskoleklass till gymnasium
Eleven behöver ingen medicinsk diagnos för att ha rätt till hjälp i skolan. Insatserna ska ske så fort det finns en misstanke om att ett barn riskerar att utveckla svårigheter, åtgärdsprogram ska upprättas och åtgärder sättas in. Att vänta på att ett barn ska växa till sig kan innebära att problemet blir större och svårare att åtgärda.

Rektorn har ett ansvar för att elevens behov av stöd utreds i skolan, enligt skollagen.

1. Screening eller pedagogisk kartläggning
Det är bra om alla barn testas regelbundet genom så kallad screening, för att tidigt upptäcka de som är i riskzonen för läs-, skriv- eller räknesvårigheter - dyslexi eller dyskalkyli.

Pedagogen kan också göra en första kartläggning som kan ge tillräckligt med kunskap för att skolan genast ska kunna sätta in åtgärder. Uppföljning är viktig.

2. Mer omfattande pedagogisk utredning och stöd av logoped
En omfattande pedagogisk utredning bör göras av specialpedagog eller speciallärare om det visar sig att de insatta åtgärderna inte ger resultat. Och om det behövs bör skolan koppla in logoped eller psykolog för ytterligare utredning. Överlag är det bra om flera personer med olika kompetenser hjälps åt med utredningen, på så vis blir helhetsbilden mer komplett och individens förutsättningar tydligare. En bra utredning innehåller alltid förslag på åtgärder för att eleven ska klara sig bättre i skolan.
Läs mer hos Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM om hur en pedagogisk utredning går till.

Läs mer om tidiga insatser i skolan.
Läs mer om screening.

 

Hemma
Som förälder finns det saker man kan hålla koll på för att se om ens barn kanske har läs-, skriv- eller räknesvårigheter.

Läs mer om vilka signaler som är vanliga vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.
Läs mer om vad som kan tyda på att barnet har räknesvårigheter/dyskalkyli.

 

I vuxenlivet
Som vuxen kan du:

  • Vända dig till din husläkare och be om remiss till en utredare.
  • Få hjälp från Arbetsförmedlingen om du är arbetssökande. Arbetsförmedlingen kräver ingen diagnos för att du ska få hjälp och stöd i jobbansökan.
  • Få hjälp från Försäkringskassan om du är sjukskriven. 

Läs mer om arbetsliv. 
Läs mer om vårt projekt Orden på jobbet.

 

Intyg
Intyg om läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi kan behövas i vissa fall, till exempel:

  • om man behöver extra tid på högskoleprovet
  • eller när man ska ta körkort och göra teoriprov hos Trafikverket.

Ibland kan man vara tvungen att utreda flera gånger i livet eftersom intyget inte får vara alltför gammalt. I länklistan hittar du länkar till allt om Körkort och Högskoleprov.

Läs mer om högskoleprovet.
Läs mer om körkort.

 

Ämnen

Bifogat material

PDF icon utredningsmodell_2017.pdf
PDF icon faktablad_insatser_barn_unga_dyslexi_sbu.pdf

Länkar

Dyslexiföreningens modell för utredning
SBU Rapport från 2014. Dyslexi hos barn och ungdomar - tester och insatser.
Psykologiförlaget Hogrefe har ett stort utbud läs- och skrivdiagnoser
Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi - ett stödmaterial
Utredning av dyskalkyli vid Danderyds sjukhus
Körkort
Högskoleprov
Så utreder man läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, film från SPSM
Föreläsning Logoped Elisabet Miske Vikten av dyslexiutredningar