Om Ängkärrskolans pedagogik - en intressant föreläsning

Framgångsstrategier för elever med dyslexi. En föreläsning på ABF i Stockholm. Vi hade tillsammans med FDB bjudit in Ängkärrskolan i Solna och bett dem berätta om sin verksamhet och pedagogik.

 

 

 

 

Ängkärrskolan är landets enda specialskola för barn med dyslexi och firar i år 20-årsjubileum. Ca 140 pedagoger, föräldrar och andra intresserade kom för att lyssna. Carin Segerström är rektor för skolan och hon berättade att skolan har 118 elever i åk 4-9.

22 elever har grav dyslexi, alla de andra har dessutom ADHD, generell språkstörning, ADD, Asberger, autism, ångestsyndrom, Tourettes m.fl funktionsnedsättningar.

 

De flesta nya eleverna har dåligt självförtroende och har fått lyckas alltför sällan. De saknar verktyg för framgång, förklarade Carin Segerström.

På Ängkärr jobbar man mycket med miljön, rummen är ljuddämpade och har liknande inredning. Färgkoder hjälper till att strukturera tillvaron, t.ex. så har matematik blå färg som går igen på skrivböcker och pärmar. Lektionerna är strukturerade på samma sätt med mål, uppgifter, sammanfattning och förberedelse för nästa lektion. De flesta tillgängliga alternativa hjälpmedel används på skolan, alla pedagoger måste kunna använda dem - även föräldrarna och eleverna ska träna.

 

Åtgärdsprogrammet för varje elev ska gälla en kort period, ca 3 veckor, och innehålla rimliga krav och mätbara uppgifter. Hellre små uppgifter som eleven (och skolan) kan klara av lätt och sedan större och fler.  Läxorna ska vara få och anpassade - lite i taget och många repetitioner är det som gäller.

Läsningen är viktig på skolan. Högläsning och bearbetning av kortare texter görs ofta. Just nu är det deckartema och fantasin blommar liksom  hemskheterna.

Specialpedagog Britta Larsson Lindberg berättade om hur undervisningen i engelska bygger på de starka sidorna och en fast struktur. Man använder bilder och ord tillsammans och tre olika läs- och skrivträningsprogram: HELP, Bravkod och Alpha to Omega.

 

Britta drog med publiken i en metod som heter TPR, Total Physical Response. Samtidigt som man säger meningen så gör man den med kroppen, suverän inlärning.

Ängkärrskolans pedagogik kan verkligen inspirera den kommunala skolan att förbättra metoderna  för dyslektiska elever.

 

Efter pausen blev det diskussion om den aktuella undersökningen om hur kommunerna sköter stödet till elever med dyslexi. Undersökningen har utförts av Demoskop AB och har beställts av FMLS, FDB och Inläsningstjänst AB. Den ska mycket snart presenteras i media och kommer sannolikt att avslöja missförhållanden. Den förra undersökningen som gjordes 2010-2011 visade hur stora brister som råder i landet. Inga stora förbättringar har hänt efter att den publicerades. Det blev också diskussion om de nya nedskärningarna i Stockholm. I korthet handlar det om det sk. Tilläggsbeloppet, hur man beräknar och fördelar det. Stockholm stad följer inte lagen. Man anser bl.a. att elever med neuropsykiatriska tillstånd eller läs- och skrivsvårigheter/dyslexi rakt av inte ska få tilläggsbidrag. Man bör ju alltid pröva varje enskilt fall och inte gå efter en diagnos. Stora skillnader finns inom samma diagnos. Stor oro finns nu hos både föräldrar och pedagoger.

Se mer information på förbundets hemsida.

 

Kerstin af Malmborg

 

 

Dyslexiförbundet FMLS på Constantia

 

Söndagen den 1 september var vi ifrån Stockholms län och Stockholms lokaförening ute på familjeutflykt med segelfartyget Constantia. 32 medlemmar var  med på turen och alla njöt vi av höstsolen och den ljumma vinden som fyllde seglen.

 

 

 

Ämnen: