Den här webbplatsen använder cookies för att hjälpa dig att ge dig den bästa upplevelsen när du besöker vår hemsida. Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du vår användning av dessa cookies.
Äntligen händer det något! I mitten av november slog Örebro tingsrätt fast att skoleleven Hampus Djerf är berättigad till ett skadestånd på 10 000 kronor från Örebro kommun.
Rektorn på Mälarhöjdens skola låter eleverna använda ljudstöd på nationella provets alla delprov i svenska – stick i stäv mot Skolverkets regler. Hon grundar sitt beslut i barnkonventionen.
Tingsrätten ger inte dyslektiska Saga Lööf rätt att använda hjälpmedel vid nationella prov. Motiveringen är att provet är grunden för framtida bedömning och att kommunen redan hade gjort de anpassningar som rekommenderades. – Det är fullständigt orättvist, säger Saga Lööfs juridiska ombud.
Frågestund i riksdagen; skolpolitiker Roger Haddad frågade utbildningsminister Anna Ekström om hur hon ser på rätten att använda hjälpmedel på Nationella prov i skolan.
I höstas stämde tre elever med dyslexi sina kommuner för diskriminering. Eleverna fick inte använda sina vanliga hjälpmedel när det var dags att göra nationella prov.
De nationella proven i årskurs 3 och 6 utgör en speciell prövning för barn med läs- och skrivsvårigheter. Skolverket anser inte att eleverna ska få använda sina hjälpmedel när de gör ett prov som testar de förmågor som dessa barn har problem med.
- Den som hoppas på att utredningen om nationella prov (SOU 2016:25) skulle påvisa en tydlig färdriktning för garantera skälig rätt till anpassning och delaktighet i provet i Svenska åk 3, blir besviken, säger Sven Eklöf, som på Dyslexiförbundet FMLS uppdrag läst och kommenterat denna utredning.
Är det diskriminerande att utsättas för det obehag som det innebär att behöva göra nationella proven utan uppläsning om man har läs- och skrivsvårigheter? Malmöföreningen menar att det kan vara så.
