Den här webbplatsen använder cookies för att hjälpa dig att ge dig den bästa upplevelsen när du besöker vår hemsida. Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du vår användning av dessa cookies.
112 elever från årskurs tre ingick i Birgitta Herkners forskning av barns läsförmåga. Elva av dessa elever klarade inte av att avkoda en text som var avsedd för åldersgruppen. Ändå hade åtta av dem fått godkänt i läsning på nationella provet. – Det betyder alltså att nationella provet i trean inte fångar upp elever med svårigheter att avkoda, säger hon.
17-åriga Saga Lööf blev diskriminerad i skolan. Hon har anmält staten Sverige till kommittén som övervakar FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Funktionsrättskonventionen). FN-kommittén har accepterat klagomålet och skickat anmälan till Sverige. Staten har nu 6 månader på sig att bemöta den.
Inför årets val lyfter Dyslexiförbundet tre frågor som är viktiga för våra medlemmar och andra med läs-, skriv- och räknesvårigheter. Den första frågan handlar om rätten till tidiga stödinsatser i skolan.
Skolinspektionen har kontrollerat hur arbetet med garantin fungerar i skolor. Skolorna utnyttjar inte personal med specialpedagogisk kompetens i den utsträckning som de ska.
Skolverket reviderade skolans kursplaner. I dag skriver läsforskare och dyslexirörelsen en debattartikel i Aftonbladet: "Det är märkligt att den grundläggande läsinlärningen inte tas upp i svenskans kursplaner för de yngsta eleverna."
DEBATT. Läsa-skriva-räkna-garantin är en god bit på vägen för att förbättra stödet för elever, men för att reformen ska fungera måste skolor och kommuner satsa. Det skriver Dyslexiförbundets ordförande Bengt-Erik Johansson.
