Den här webbplatsen använder cookies för att hjälpa dig att ge dig den bästa upplevelsen när du besöker vår hemsida. Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du vår användning av dessa cookies.
Den svenska dyslexirörelsen kämpar för att alla barn ska få lära sig läsa. Samtidigt kämpar vi för att alla som behöver ska få använda hjälpmedel, till exempel talsyntes och talböcker.
Skolans främsta uppgift är att försöka hjälpa alla barn till en god läsförmåga. Det kan vara svårt, men skolan får inte ge upp. Det menar professor emerita Karin Taube.
Många föräldrar och lärare ringer oss på Dyslexiförbundet/Skrivknuten med frågor rörande läsförståelse/hörförståelse. Vad är den praktiska skillnaden i skolan?
Två nya avhandlingar visar på relationen mellan läsning och hörförståelse. Barn med nedsatt hörsel har liknande problem med läs- och skrivutvecklingen som barn med dyslexi.
Bilder är ett störande moment i läsningen för många personer med dyslexi. Ny forskning tyder på att de visst kan ha utbyte av bildinformation, men att de behöver lära mer om hur bilder ska "läsas".
Hur ska de nationella proven anpassas för elever med dyslexi? Dyslexiförbundet FMLS och Skolverket har olika uppfattningar. Under Dysleximässan debatterades frågan och en begreppsförvirring avslöjades.
Goda läsare klarar tidigt av att göra inferenser medan svaga läsare i regel är mycket passiva läsare, som tar sig igenom en text på ett helt mekaniskt sätt utan eftertanke säger Lena Franzèn här.
