Logopedi

Bild på Ulla Föhrer, i profil.

Lång kamp för elevers rätt till hjälpmedel

Ulla Föhrer blev logoped i mitten av 1970-talet. Hon arbetade länge som universitetsadjunkt vid logopedutbildningen på Karolinska Institutet. Hennes område var barn med sen språk- och talutveckling och så småningom även dyslexi. Under den tiden blev logopedutbildningen fyraårig, för att utökas med kunskap kring dyslexi.
Vuxna kan behöva en diagnos för att få stöd i studierna. (Foto: Eva Hedberg)

Att få diagnos som vuxen

För vuxna som det gått bra för är det inte särskilt upprörande att få en dyslexidiagnos. Värre är det om man har många misslyckanden bakom sig.
Logoped Elisabeth Miske (foto: privat)

Diagnos gör behoven tydliga

Vissa barn med dyslexi tycker att det är skönt att få en diagnos. Det blir som papper på att man är inte är dum.
Prenumerera på