I november anordnade Logopedkliniken vid Danderyds sjukhus i samarbete med det finska Niilo Mäki-institutet en två dagar lång dyskalkylikonferens.
Existerar dyskalkyli? Den frågan ställs fortfarande, trots att det är hundra år sedan neurologen Simon Eberhard Henschen (1847–1930) fastställde diagnosen. Han hade samlat 150 hjärnskadade personer och märkte att några av dem inte kunde säga siffror. Han kom fram till att det finns separata delar i hjärnan för ord och siffror, något som forskare många år senare har bekräftat.
Den som berättade om Eberhard Henschen var Pekka Räsänen, specialistpsykolog inom neuropsykologi vid Niilo Mäki-institutet i Finland.
Docent Johan Korhonen från Åbo Akademin forskar på svårigheter med matematik hos ungdomar. Han berättar att tecken på matematiksvårigheter är:
- bristande taluppfattning
- svårt att automatisera räkningen
- problem vid räkning av bråk.
Johan Korhonen har bland annat tittat på orsaker och konsekvenser av så kallad matematikångest, som är en känslomässig negativ reaktion inför matematiska uppgifter.
Korhonens studier visar att det inte finns någon självklar koppling mellan matematikångest och svårigheter med matematik. Matematikångest är inte heller förknippat med vanlig ångest. Men han har sett en koppling mellan matematikångest och ångest för prov. Matematikångest verkar alltså vara en slags prestationsångest. Och det är mest flickor som drabbas.
– Pojkarna tänker att de är bättre än vad de är och känner därför inte av oron, säger han.
Riskfaktorer för matematikångest är svaga baskunskaper, lärare som till exempel inte ger rätt stöd eller som blir irriterade vid fel svar och föräldrar som själva har matematikångest.
Bra med flera aspekter i utredningen
En svårighet för logopeder som utreder matematiksvårigheter är att avgöra vad dessa beror på. Bara ibland är det dyskalkyli. Ofta vet man inte orsaken. Många barn och unga kan behöva göra flera separata utredningar, till exempel av adhd.
Förra året fick Logopedkliniken på Danderyds sjukhus pengar för att prova att arbeta tvärprofessionellt. Ett team med logoped, psykolog och pedagog samarbetar runt utredningen. Utredningen blir mer omfattande men fördelarna är stora.
– Med det här arbetssättet får vi större möjlighet att hitta orsaken. Barnen får rätt diagnos och behöver inte ställa sig i en ny kö för en ny utredning, säger projektledarna Carina Ode och Jonas Walfridsson.
Text: Marja Beckman och Ester Hedberg
Foto: Ester Hedberg
Faktaruta
Logopedkliniken vid Danderyds sjukhus utreder elever från årskurs fyra. Under 2018 gjordes 428 utredningar på kliniken.
Bara omkring 13 procent av de som utreds får en dyskalkylidiagnos. Andra kan till exempel få en dyslexidiagnos eller en blandad diagnos, medan majoriteten – 65 procent – inte får någon diagnos alls.
Av de som utreds för dyskalkyli är 75 procent flickor och bara 25 procent pojkar.
