Dålig ekonomi riskerar att urholka läsa-skriva-räknagarantin

Dålig ekonomi riskerar att urholka läsa-skriva-räknagarantin
Den första juli i år infördes läsa-skriva-räkna-garantin i skolan. När beslutet klubbades i riksdagen jublade Dyslexiförbundet. Men idag oroar sig förbundet för att kommunernas dåliga ekonomi ska urholka garantin.

Garantin infördes för att ge alla barn likvärdiga möjligheter att lära sig läsa, skriva och räkna. Som det sett ut hittills har det varit stora skillnader mellan olika kommuner, olika skolor och till och mellan olika klassrum. Inte alla skolor har kartlagt elevernas förmågor att lära sig. Inte heller har alla skolor och alla lärare använt effektiva metoder för inlärning och för att förebygga svårigheter. Och de har inte satt in rätt åtgärder för att stödja elever med svårigheter.

– Vi brukar säga att skolan är som ett lotteri för elever med läs-, skriv- och räkneproblematik. De som får det stöd de behöver har tur. Med garantin väcktes vårt hopp om att alla elever ska få det stöd de behöver. Men nu finns det många orosmoln, säger Bengt-Erik Johansson, ordförande för Dyslexiförbundet.

Orosmolnet är kommunernas dåliga ekonomi. Under år 2018 beräknas 30 procent av Sveriges kommunerna att gå med förlust. För år 2020 ser kommunernas ekonomi ännu dystrare ut. Det visar siffror från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

Den dåliga ekonomin har lett till att i år har åtta av tio kommuner minskat på anslagen till skolorna. För nästa år planerar sju av tio kommuner att göra ytterligare besparingar på skolan. Det visar en undersökning som Lärarnas Riksförbund genomfört. Resultaten presenteras i en artikel på webbsidan Skolvärden.

I samma artikel intervjuas Fredrika Ter-Borch Bjurek. Hon är kommunombud i Ronneby för Lärarnas Riksförbunds. Hon säger bland annat att skolan närmar sig en ”katastrof” och att som det ser ut idag är det är fullständigt omöjligt för skolan att leva upp till kraven i skollagen.

– Vi på Dyslexiförbundet undrar hur det går med garantin om kommunerna inte har råd? Kommer reformen att falla platt till marken? säger Bengt-Erik Johansson.

Om garantin inte fungera som den är tänkt är risken stor att problemen fortsätter som tidigare. Det betyder att många barn far illa i onödan. Det kan kosta kommunerna mer pengar i framtiden

– Vi hoppas ändå att kommunerna ska klara det här. Det bästa vore om staten kunde skjuta till öronmärkta medel för att säkerställa att reformen genomförs överallt, säger Bengt-Erik Johansson.

Text: Ester Hedberg

Två barnarmar och ett finger som följer med i en textbok.
Foto: Marja Beckman
Annonser