”Det är lättare att lyssna på text”

"Blond kvinna med glasögon som tittar in i kameran."
Sen jag fick min dyslexidiagnos har jag läst fler böcker än någonsin tidigare, säger Helene Löfberg.
Sen jag fick min dyslexidiagnos har jag läst fler böcker än någonsin tidigare, säger Helene Löfberg.

– Läser jag vanligt blir jag jättetrött och så tappar jag bort mig, säger hon.
 

Helene Löfberg bor i Landskrona. Hon arbetar samtidigt som hon studerar specialpedagogik på distans vid högskolan i Kristianstad. Hennes schema är fulltecknad, men hon blickar framåt. Efter utbildningen vill hon specialisera sig på att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.
 

Sin egen diagnos fick hon för drygt fem år sedan. Det var i samband med att hennes son utreddes och fick en diagnos. Helene Löfberg kände igen sig i sonens svårigheter och anade att också hon hade dyslexi, vilket en utredning mycket riktigt visade.

Innan dess visste hon inte särskilt mycket om dyslexi.

– Men jag kände mig ofta både stressad och dum för att jag aldrig lyckades läsa en hel bok, säger hon.
 

Idag är situationen helt annorlunda. Hon använder digitala verktyg när hon skriver och litteraturen väljer hon att lyssna på. Det mesta finns i appen Legimus. 

– Samtidigt som jag lyssnar vill jag ha den fysiska boken framför mig. Jag följer med i texten och får en bild av hur det ser ut. Det blir ett visuellt stöd som gör det lättare att komma ihåg, säger hon.

Som avkoppling lyssnar Helene Löfberg mer än gärna på ljudböcker via en app. Hon tycker bättre om ljudböcker än talböcker. Det beror på att ljudböcker oftast är dramatiserade, medan talböcker är neutralt inlästa..

Text: Ester Hedberg

Läs också artikeln ”Det krävs lästräning för att bli en bra läsare”.

Prenumeranter och medlemmar kan läsa övriga artiklar från Läs & Skriv 4 2021 på medlemssidan. Bli medlem eller bli prenumerant!

 

Ämnen: