Mitt emot Mc Donalds på Storgatan i Oslo har Dysleksi Norge sitt kontor på 5:e våningen. På 4:e våningen huserar ADHD Norge. Knut Rinden tar emot med ett brett leende. Han är ledare för Dysleksi Norge.
Vi är en stor delegation som kommer på besök från Sverige. Elva personer från kansliet i Sundbyberg kikar nyfiket in i de ljusa lokalerna. I entrén finns en Disneytalva, en gåva från en av Disneytecknarna. På bilden syns en arg Kalle Anka, som bryter av pennan när han försöker stava till dyslexi. Det är nästan lika svårt på norska, men norrmännen har bytt ut x mot ks: dysleksi.
Dysleksi Norge har funnits längre än svenska Dyslexiförbundet. I Norge finns bara en organisation för dyslexi, medan vi i Sverige har minst tre. Det norska förbundet har 9000 personliga
medlemmar och runt 800 skolor. De 35 lokalföreningarna kallas för lokallag.
– Så hyggelig att ni ville lägga er planeringsdag i Oslo, säger Knut Rinden och lovar att försöka få med sig sina kollegor till Sverige för ett återbesök.
De är elva anställda på kansliet i Oslo, vilket motsvarar nio årsarbetare, eftersom flera arbetar deltid. De två pedagogerna Åsne och Vidar gör utredningar, certifierar dyslexivänliga skolor och håller föreläsningar.
Kanslichef är Caroline Solhem. Line är kommunikatör för sociala medier och snart kommer en ny redaktör för
medlemsbladet ”Dyslektikern”. Toril arbetar 60 procent och enbart med att skriva ansökningar, och så Adam som arbetar med ungdomar. De flesta är borta från kontoret just idag, men Adam kommer in och berättar lite
om sitt jobb.
– Jeg är en potät som kan brukes till allt, säger Adam, vars egentliga titel är organisationssekreterare. Han berättar om höstlovskurs i engelska för ungdomar, pod cast-sändningar och traditionellt styrelsearbete.
– Våre ongdomer är ikke vana vid politiske papir. Vi tar vare på både föräldrar och barn. Ongdomen är Dysleksi Norges framtid, slår han fast!
Knut öppnar fönstret och ett starkt trafikljud fyller konferensrummet under en kort paus. Sedan visas filmen ”I am Dyslectic” av den norske tecknaren Mads Johansson. Mads har själv dyslexi och har i filmen illustrerat sina upplevelser. Filmen var hans examensarbete när han utbildade sig inom animerad film. Filmen har nu vunnit de flesta priser som går att vinna, även internationellt. (Mads har även illustrerat boken Det finns ord bakom bokstäverna, som du kan läsa om på sidan 34 och 38)
Sedan tolv år kan skolor i Norge certifiera sig och bli en dyslexivänlig skola. Det kostar inget för skolan att certifiera sig. Det som kontrolleras är att skolan arbetar med tidig upptäckt, nolltolerans mot mobbning och ledarskap.
– Alla ska ha utbyte av att vara där, både kunskapsmässigt och socialt, förklarar Knut Rinden, som betonar det systematiska arbetet.
– Många fler lärare vill arbeta på en dyslexivänlig skola, för där finns en systematik.
Text: Ylva Bjelle
