Dyslektiker kan få extra hjälp att hitta jobb

Gör dyslexin det svårare för dig på arbetsmarknaden? Arbetsförmedlingen erbju-der särskilda stöd till den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktions-nedsättning. – För att få tillgång till åtgärderna måste du ha ett dokument som styrker din dyslexi, säger Kent Sköld, SIUS-konsulent på Arbetsförmedlingen.

De flesta arbeten ställer krav på läs- och skrivförmågan. Den som har svårt att läsa och skriva kan få problem – men det är problem som går att förebygga, menar Kent Sköld.
   – Ju bättre kunskap du har om dina egna förutsättningar, om hjälpmedel och andra metoder, desto mindre missförstånd och annat krångel riskerar du att få på arbetsplatsen, säger han.

Arbetsförmedlingen kan hjälpa till med olika former av lönestöd, hjälpmedel och personligt stöd. För att snabbt få rätt hjälp bör den som anmäler sig på Arbetsförmedlingen redan från början berätta om sina svårigheter. Det är enligt Kent Sköld en fördel om man har ett intyg om dyslexi från logoped eller specialpedagog. Men saknas intyg finns det möjlighet att få göra en arbetspsykologisk utredning. En sådan görs av Arbetsförmedlingens psykologer.
   Syftet med utredningen är att kartlägga de önskemål och förutsättningar som den sökande har för att klara olika typer av arbetsuppgifter.
   En arbetspsykologisk utredning kan ha ett tillägg som innebär att man utreder de kognitiva förmågorna, till dessa hör läs- och skrivförmågan. En sådan utredning räcker som underlag för att bedöma om den sökande har en specifik kognitiv funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga, förklarar Ingmari Ottosson, Arbetsförmedlingens avdelning för rehabilitering.
   – Men den ger ingen diagnos om dyslexi, det är sjukvårdens ansvar. Det är alltså ingen idé att vända sig till Arbetsförmedlingen för dyslexiutredning om man inte kan få en hos landstinget, säger hon.

Kent Sköld menar att man måste vara stark som dyslektiker för att få den hjälp man behöver.
– Dyslexi syns inte utanpå. För att få hjälp måste man kunna beskriva sina behov tydligt och bra för sin handläggare, men många med dyslexi är inte så bra på att uttrycka sig. I så fall kan någon anhörig eller bekant skriva ett brev där de styrker svårigheterna och ber oss titta vidare på hur vi kan hjälpa. Ett sådant brev måste vi alltid hantera, säger Kent Sköld.
   När det väl finns ett underlag kan personen få arbetsplatshjälpmedel eller annat stöd om det skulle behövas, som till exempel ekonomisk stöd till arbete i form av lönebidrag. I vissa fall kan personligt stöd erbjudas, till exempel ett personligt biträde som kan hjälpa till med särskilda arbetsuppgifter, eller en SIUS-konsulent. SIUS betyder särskilt introduktions- och uppföljningsstöd.
   – Vi är med när personen ska börja sitt nya arbete och under första tiden på arbetsplatsen. Vi ska underlätta introduktionen på arbetet, vi hjälper till att lägga upp arbetsuppgifter och ser till att allt fungerar så bra som möjligt, säger Kent Sköld.


Dyslektiker osynliga i statistiken

I Arbetsförmedlingen statistik över sökande med funktionsnedsättning ingår personer med dyslexi i gruppen Specifik kognitiv funktionsnedsättning. I fjol bestod gruppen i genomsnitt av 20 000 sökande. 15 000 deltog i något arbetsmarknadspolitiskt program, vanligast var anställning med lönestöd

 

Text: Eva Hedberg

Ämnen: