– Den som har dyskalkyli möter fler problem på internet än den som har dyslexi. Dessa grupper klumpas ofta ihop, men vi såg stora skillnader.
Det säger Stefan Johansson, som är ansvarig för studien. Rättstavnings-program och talsyntes kan underlätta livet på nätet för en person med dyslexi. Men om du råkar mata in fel siffror i lösenord eller i en betalningsapp, så hör du inte i en talsyntes att siffrorna blivit fel.
Personer med språkproblem, så som afasi, talstörning och dyslexi, är de grupper som möter störst problem på internet. Större än personer med synnedsättning, hörselnedsättning och rörelsehinder.
– Språket är avgörande på nätet. Vad du än gör, så behöver du förstå hur du ska skriva och hur du ska tolka svaren. Ska jag klicka här eller inte? förklarar Stefan Johansson.
I Begripsams studie är svaren indelade efter funktionsnedsättning. Den grupp som idag har lättast för internet är kvinnor med adhd.
– Generellt kan vi också se att ju äldre vi blir och ju lägre utbildning, desto svårare tycker man att internet är.
Till sommaren 2019 kommer Stefan Johansson att disputera för sin doktorsavhandling, som handlar om digital delaktighet bland personer med funktionsnedsättning. Han letar efter exkluderande faktorer, som gör att internet upplevs svårt för många medborgare. Stefan pratar om tillgängliga eko-system.
– Den som befinner sig i en miljö, där alla använder internet och e-tjänster, har lättare att få hjälp och stöd med sina digitala prylar. En arbetsplats eller skola med IT-support är ett sådant exempel. Den som däremot sitter ensam hemma och på sin höjd kan fråga hemtjänstpersonalen hur man förnyar sin e-legitimation, blir desto mer begränsad, oavsett om personen har dyslexi eller inte.
Text: Ylva Bjelle
