Dyslexivänlig skola – en kvalitetsstämpel

Dyslexivänlig skola – en kvalitetsstämpel
Dyslexiföreningarna i Storbritannien och Norge certifierar skolor som erbjuder bra undervisning för elever med dyslexi. För att bli ”dyslexivänlig” måste skolan upp-fylla särskilda kriterier. Skolor som uppfyller kraven är bra för alla elever.

I slutet av 1990-talet började den brittiska dyslexiorganisationen BDA att kvalitetsmärka skolor som var bra för elever med dyslexi. Tanken var att sprida kunskap om dyslexi. Märkningen blev snart också ett sätt att skapa incitament för skolor att höja kvaliteten och att underlätta för föräldrarna att hitta fungerande skolor för sina barn med dyslexi.

För att en brittisk skola ska bli kvalitetsmärkt måste den uppfylla ett antal kriterier inom fyra nyckelområden: skolledning, undervisningens kvalitet, miljön för inlärning samt samarbeten. Märkningen visar att skolan har resurser, kunskap och personal för att tillgodose de särskilda behoven för elever med dyslexi. Arbetet måste genomsyra hela skolans verksamhet. Enligt kriterierna måste lärarna ha kompetens för att tidigt upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter. De ska också ha kännedom om olika metoder och verktyg för att kunna hitta de bästa inlärningsvägarna för varje enskild elev. I den dyslexivänliga skolan accepteras inte misslyckanden. Från och med förra året ingår BDA:s kvalitetssäkrade skolor i ett nationellt register över skolor som erbjuder undervisning som är anpassad för elever i behov av särskilt stöd, Crested.

Norska dyslexiföreningen heter Dysleksi Norge. Deras arbete med att certifiera dyslexivänliga skolor är inspirerat av den brittiska modellen och har pågått i drygt tio år. Idag är ett 30-tal skolor certifierade och ytterligare en handfull skolor är på väg att godkännas. Förutom att märkningen är en kvalitetsstämpel så är den också indirekt ett sätt att sprida kunskap om framgångsrika metoder. Precis som i Storbritannien krävs att skolorna uppfyller vissa kriterier. Skolorna ansöker om certifiering och får sedan besök under en dag av Dyslexi Norge.

– Genom att bland annat ställa frågor till skolledning, lärare, föräldrar och elever får vi en bild av hur skolan arbetar. De flesta som ansöker uppfyller redan alla tio kriterierna. Vi säger aldrig definitivt nej till någon skola, men några behöver jobba mer med utvalda delar innan vi kan certifiera, säger Åsne Midtbø Aas, pedagogisk rådgivare på Dysleksi Norge.

Det dyslexivänliga arbetet ska genomsyra hela skolorganisationen och ingå i skolans verksamhetsplan. Lärarnas kompetens är a och o, de måste ha god kunskap om läs- och skrivsvårigheter samt om hur teknik och annat material kan användas både för kompensation och träning. Dysleksi Norge underlättar lärarnas kompetensutveckling genom att bland annat erbjuda utbildningar och seminarier på webben. Den dyslexivänliga skolan arbetar systematiskt med att få med alla elever på tåget. På så sätt är konceptet bra för alla elever.

– Vår standard för dyslexivänlig skola har till och med diskuterats i Stortinget. Alla politiker stöttar vår standard. Tyvärr vågar de ännu inte kräva att samtliga norska skolor ska uppfylla våra kriterier för en bra skola, säger Åsne Midtbø Aas.

 


De norska kriterierna för en dyslexivänlig skola:
1. Hela skolorganisationen är involverad.
2. Lärarnas kompetensutveckling inom området är säkrad.
3. Det finns stor tillgång till läromedel samt rutiner att använda
alternativa verktyg.
4. Skolan arbetar aktiv med att förbättra lärmiljön.
5. Det finns rutiner för kartläggning och åtgärder.
6. Det finns rutiner för insatser när en elev har halkat efter i läs-
och skrivutvecklingen.
7. Att inarbetade och effektiva dyslexivänliga metoder används.
8. Att elever får använda alternativa verktyg vid prov och att
hänsyn tas till elevens förutsättningar.
9. Att skolan jobbar med respekt och förståelse för en bra skolmiljö.
10. Bra kommunikation mellan skola och föräldrar.
Läs mer på dysleksinorge.no

Text: Eva Hedberg

Annonser