En världsomseglare med egna perspektiv på livet

Om ett och ett halvt år planerar Sven Yrvind att ge sig ut på sitt livs längsta resa. I ungefär 300 dygn ska han segla i egenbyggd båt utan att gå iland. Målet är Västerviks antipod på andra sidan jordklotet – en plats mitt ute i Södra ishavet

På dörren till Sven Yrvinds verkstad hänger en skylt med orden ”Trägen vinner”. Uttrycket beskriver en inställning till livet som nog börjar bli ovanlig. I alla fall i västvärlden. Det är lätt för människan att sluta anstränga sig när en har allt, och när en bara kan sätta på tv:n för att bli stimulerad. Orden på skylten ringar in Sven Yrvinds inställning till livet.
– Många människor tror att meningen med livet är komfort. Men de har missförstått allt. Utmaningar och problem ger livet mening. Problemen ska vara tillräckligt svåra, men inte omöjliga. De får gärna ta tid att lösa, säger han.

Sven Yrvind har valt ett liv fullt med utmaningar. Som det här med att bygga en segelbåt som ska klara stormar och höga vågor, och rymma mat och vatten för tio månader. Varje detalj är noga genomtänkt, som att rodret med finurliga repdragningar kan skötas från överallt i båten, även från kojplatsen. Varje kvadratcentimeter utnyttjas optimalt, vattendunkar och bilbatterier hamnar i skräddarsydda fack längst ner, som tyngd under kojplatsen. Något kök blir det inte, det tar onödig plats och är dessutom brandfarligt. Skrovet blir extremt tåligt, gjort i lager med bland annat komposit som sedan lamineras med armerad epoxy. Med en helt vattentät överbyggnad får båten ett utseende som för en amatör leder tankarna till en ubåt. Båten blir liten, bara fyra och en halv meter lång, en dryg meter bred och grund.
– Många tror att det är säkrare med en större båt. Men det är tvärtom. Sven Yrvind tar fram en pingisboll för att demonstrera. Den här bollen kan ingen våg i världen slå sönder. Och med tyngden i botten kommer den alltid att vända sig på rätt håll. Det är så båten ska fungera.

En annan utmaning är att få med sig tillräckligt med näring för hela resan. Sven Yrvind har tagit reda på att en man på 78 år och 70 kilo behöver 1 700 kalorier per dygn. Kosten kommer framförallt att bestå av musli på havre och nötter, och sardiner på burk. Att det skulle bli enahanda oroar inte Sven Yrvind som är en vanemänniska. Han äter princip samma mat varje dag och bär alltid likadana kläder. Då kan han fokusera på sådant som är viktigt istället. Många problem löser Sven Yrvind tack vare sin förmåga att tänka i bilder. I sitt inre kan han skapa en bild av ett föremål, som han sedan kan vrida och vända. Han kan se hur föremålet ser ut underifrån, bakifrån och inifrån. En förmåga som sannolikt gör det lättare för honom än för många andra att konstruera saker.
– Jag har förstått att jag delar den förmågan med många andra som har dyslexi. Vi har ett annorlunda tänkande, ett dyslektiskt tänkande

Dyslexins nackdelar fick Sven Yrvind bekanta sig men när han som sjuåring började skolan i Göteborg. Han hade inga problem att lära sig läsa. Däremot var det svårare att skriva, bokstäverna blev oläsliga och ville vända sig åt fel håll. Dessutom var det nästan omöjligt för honom att lära sig saker utantill. Psalmverser och namnen på Hallands floder ville bara inte fastna. Sven Yrvinds lärare tappade tålamodet och gav honom stryk.
– Jag reagerade med att slåss tillbaka och började betraktas som ett problembarn. Sven Yrvind berättar att hans mamma hade fotografiskt minne och lärde sig allt utantill, och hon hade svårt att förstå varför det var så svårt för honom. Men hon såg att han for illa. Och när Sven Yrvind var tio år hade mamman ordnat så att han fick flytta till Viggbyholmsskolan i Täby. Det var en internatskola med annorlunda pedagogik. Sven gick i en klass för ordblinda, och fick specialundervisning i liten grupp. Men han tycker inte att specialundervisningen gav honom något.
– Vi tränade på att hitta ljuden i munnen, men det kunde jag redan. Och eftersom vi fick gå ifrån de vanliga lektionerna halkade jag efter. Jag var duktig i många ämnen, men jag fick aldrig någon studentexamen. Hur som helst, på Viggbyholm fick jag i alla fall inte stryk. Och jag blev inte kallad för dum.

Som 20-åring var det dags för lumpen. Sven Yrvind hade svårt att anpassa sig och rymde efter ett kort tag. Följden blev placering på anstalt. Men också det blev svårt, Sven Yrvind gjorde inte vad som förväntades och anklagades för myteri. Han blev flyttad till ett högriskfängelse där han bland annat fick genomgå en rättspsykiatrisk utredning. Enligt Sven Yrvind släpptes han ganska snart och då blev han tvungen att skriva under ett dokument som intygade att han hade en psykiatrisk åkomma.
–Utan studentexamen, men med en fängelsedom i bagaget och ett papper på att jag var psykopat, då var mina chanser till en borgerlig karriär över. Det insåg jag snabbt, säger han. Istället skaffade Sven Yrvin en billig båt som han bosatte sig på. Det var fritt och billigt eftersom han inte behövde betala någon hyra. Snart byggde han egna båtar, och för att lära sig göra bättre började han studera på egen hand. Han ägnade timmar över böcker på biblioteket. Och trots att han inte fick skriva in sig som student på universitetet, gick han till många öppna föreläsningar,

Under åren har Sven Yrvind byggt flera båtar, både till sig själv och på beställning till andra. Han har gjort ett antal seglatser på egen hand, ibland tillsammans med någon annan. De flesta resor har varit 45 dagar långa. En gång var han ute i 90 dagar. Ombord på båten blir den ena dagen ofta lik den andra. Sven Yrvind sover åtta timmar varje natt. Hela 14 timmar ägnar han åt att läsa. Det betyder att han förutom mat och vatten också måste ha med sig många böcker.
–Men jag läser långsammare än andra, precis som jag äter långsammare än andra. Och jag gillar det. Jag behöver tid för att smälta det jag tar in. Så en bok räcker ganska länge för mig. Men kanske tar jag med mig en e-boksläsare som rymmer 1000-tals böcker.


Kul att veta om Sven Yrvind:

Har gett ut fyra böcker, bland annat: ”Den unge, den gamle och havet: över Atlanten i en Vega” samt ”Med Bris mot Kap Horn : en långfärdsseglares liv och seglatser”. En femte bok om livet och dyslexin är klar men ej utgiven.

Uppfunnit Bris-sextanten: Det är en mycket liten sextant, ett instrument som använts för navigering i flera hundra år, ända fram tills GPS:en uppfanns.

Född: 1939 på Brännö

Bor: Sedan tio år i Västervik

Familj: Gift fyra gånger och sambo ganska många gånger

 

Text : Eva Hedberg

Ämnen: