Fängelsets lärcentrum kan bli en nystart

Fängelsets lärcentrum kan bli en nystart
Trasig uppväxt och ofullständig skolgång. En typisk bakgrund för många som sitter i landets fängelser. Mer än hälften saknar gymnasieutbildning och en del har inte ens avslutat grundskolan. Att utbilda sig under strafftiden kan leda till nya möjligheter.

Med vacker utsikt över sjön Väringen ligger Hinseberg, Sveriges största krimi nalvårdsanstalt för enbart kvinnor. Runt huvudbyggnaden, en gul herrgård i renässansstil, breder parken ut sig. Smala grusvägar leder till fler byggnader. Det skulle kunna vara en idyll, om det inte vore för det höga stängslet som hägnar in området.

Ett av husen rymmer anstaltens lärcentrum, en plats där intagna kan lägga grunden till en ny framtid. Om de vill. Där arbetar bland annat lärarna Kerstin Ekholm-Erestam och Magnus Ekström. De menar att det viktigaste de kan ge de studerande är att någon tror på dem – oavsett vilka svårigheter de har.
– Vi visar dem att saker går att lösa, även om det verkar omöjligt. Ingenting är främmande för oss, säger Kerstin Ekholm-Erestam.

På Hinseberg sitter kvinnor som dömts till från en månads straff till livstid. Att studera för att bättra på sina förutsättningar för framtiden är populärt. Varje studerande ska ha en studie- plan som läggs upp utifrån individuella förutsättningar och mål. Vissa vill lägga grunden för vidare studier, andra vill bli bättre på att läsa sagor för sina barn. Studier bedrivs på alla nivåer, från grundskola till högskola. Alla är välkomna att studera, men till vissa kurser är det kö. Då prioriteras alltid de med lägst utbildningsbakgrund.
– Många av våra intagna är ganska dåliga på att läsa och skriva. Framförallt har de ett torftigt skriftspråk, som beror på ovana och bristande skolbakgrund, säger Magnus Ekström.

Mellan 2014 och 2015 pågick ett specialpedagogiskt projekt i region Mitt, där Hinseberg ingår. Det handlade om att utveckla ett system för pedagogisk kartläggning och särskilt stöd. Med ett sådant arbete skulle de studerandes språkliga och matematiska förmågor bli tydliga, och det blev enklare att sätta in åtgärder i form av träning och kompensation.
– Tyvärr har arbetet blivit vilande. Vi har gått in i en ny omorganisation och då ville man ta ett helt helhetsgrepp om Kriminalvårdens vuxenutbildning. Utvärderingen från vårt projekt ligger som grund för hur det specialpedagogiska arbetet ska se ut och jag hoppas att det ger oss möjlighet att börja arbeta med kartläggning och särskilt stöd igen, säger Kerstin Ekholm-Erestam.

På varje anstalt finns ett lärcentrum med anställda lärare. Genom ett distansarbetssätt kan studerande läsa kurser som hålls av lärare som arbetar på andra lärcentrum. Det innebär ett större utbud av kurser och att om en studerande flyttar till en annan anstalt så kan hen läsa färdigt sin kurs och behålla sin lärare. Distansstudierna genomförs över telefon eftersom användandet av internet är starkt begränsat. Restriktionerna i datorer krånglar till det, menar Magnus Ekström. Bland annat är det svårt att få även de vanligaste hjälpmedelsprogrammen, som talsyntes och rättstavning, att fungera.
– Både it-enheten och säkerhetsenheten har synpunkter på vad som ska finnas i datorerna. Inte heller kan vi använda mobila enheter med appar. Det är synd, moderna hjälpmedel skulle underlätta för många, säger Magnus Ekström.

Men det förtar inte den positiva effekten av studierna. Många har dålig självkänsla och skäms över sin låga utbildning när de först kommer till lärcentrumet. Men när de inser att de inte ska ingå i någon grupp, att de bara läser för sin egen skull och inte behöver jämföra sig, då släpper det.

– De växer när de känner att de klarar saker som de aldrig tidigare har klarat. I synnerhet ser vi skillnad på dem som inte har någon skolbakgrund, eller väldigt liten. Det behövs inte så mycket för att de ska börja växa. Det kan räcka med att de lär sig starta datorn.

 

Text: Eva Hedberg

Annonser