Flera orsaker bakom räknesvårigheter

Vi är många som tycker att matte är svårt. Men så finns det några som har särskilt stora problem. De lider av specifika räknesvårigheter, något som ofta kallas dyskalkyli. Rickard Östergren har forskat på de vanligaste teorierna om orsaken.

–Det finns olika hypoteser till varför man utvecklar specifika räknesvårigheter eller inlärningsstörning i matematik, som diagnoserna heter inom medicinen. Men jag tycker verkligen att det är ointressant att prata om diagnoser, säger Rickard Östergren.
   Det som är viktigt är funktionerna, menar han. Om man tar reda på en elevs specifika förmågor och svårigheter kan man träna och kompensera. Först då får eleven möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas i matematik.

Sedan länge finns tre etablerade hypoteser till varför någon utvecklar specifika räknesvårigheter. Den ena utgår ifrån generella nedsättningar i våra kognitiva funktioner, framförallt arbetsminnet. En annan teori menar att det finns en medfödd nedsättning av förmågan att intuitivt uppfatta tal och mängd. Och en tredje hypotes menar att det blir problem när man ska koppla den medfödda känslan av tal och mängd till faktiska siffror och symboler.
   Idag är den breda uppfattningen bland forskarna att räknesvårigheterna oftast beror på en kombination av dessa sårbarheter. Det är också vad Rickard Östergren kom fram till i sin avhandling, som han la fram vid Linköpings universitet för ett år sedan.
   – Flera faktorer samverkar och påverkar varandra och det är därför kategorier eller diagnoser kan slå så fel, säger han.

Ett dåligt arbetsminne i kombination med en svag taluppfattning kan leda till stora problem, medan ett bra arbetsminne kan kompensera den svaga taluppfattningen vilket innebär att räkningen inte alls behöver bli ett bekymmer.
   – Jag oroar mig för att nyanserna i forskningen inte når ut. Det finns en risk att lärarna fastnar i frågan om eleven har dyskalkyli, istället för att fokusera på vad man ska göra för att eleven ska lära på bästa sätt.

Rickard österberg är i grunden skolpsykolog. Idag forskar han vidare med hur man kan hjälpa barn med olika typer av matematiksvårigheter, samt hur man kan utvärdera att undervisningen går framåt.

Rickard Österbergs avhandling heter ”Mathematical Learning Disability: Cognitive Conditions, Development and Predictions” .


Rickard österbergs tips till läraren:

För det första måste läraren vara vaksam på elevens färdigheter och sätt att lösa matematiska uppgifter. gör en kartläggning av elevens funktioner, helst tillsammans med en specialpedagog inom matematik och elevhälsan.

Skilj på träning och kompensation. Om en elev har problem med beräkningar så ska inte all tid gå till att träna bort det som är svårt. Risken finns då att eleven aldrig kan gå vidare. Kompensera svagheterna med tabeller och kalkylator, så får eleven chans att utforska nya områden inom matematiken.

Läraren måste pröva sig fram med olika metoder, material och datorprogram. Använd det som fungerar. Men det är viktigt hur det används. Lärarens kompetens är a och o.

Text: Eva Hedberg

Ämnen: