Hearing på Socialstyrelsen

Hearing på Socialstyrelsen
Fredagen den 31 augusti var Dyslexiförbundet inbjudet till en hearing om dyslexi på Socialstyrelsen.

– Vi har förstått att det finns regionala skillnader för den som vill göra en dyslexiutredning och att tillgången till dyslexihjälpmedel varierar, sa Karin Flyckt, samordnare för funktionshindersfrågor på Socialstyrelsen.

De som samlats runt bordet var företrädare för Dyslexiförbundet, Svenska Dyslexiföreningen, logopeder, forskning och Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM).

Inger Rålenius från Dyslexiförbundet påpekade att många skolor saknar kunskap om hur man tidigt upptäcker och sätter in åtgärder för dyslexi. Därför söker sig många föräldrar till sjukvården istället, för att få en dyslexiutredning via landstinget.
– Då gör sjukvården det som skolan skulle göra. Det bästa vore om logopederna i landstinget kunde ägna sig åt de svåraste fallen. Skolan borde klara mer än den gör idag, slog Inger Rålenius fast.

Men dagens besök var på Socialstyrelsen, den myndighet som kontrollerar den svenska vården, till exempel logopeder.
– Det borde finnas logopeder på varje skola i elevhälsan, önskade Anna Eva Hallin, som forskar och undervisar blivande logopeder om läs- och skrivinlärning på Karolinska Institutet.

Det är idag lättare att få en dyslexiutredning i Stockholm än på många andra ställen i landet.
– Men om politikerna i Stockholms Landsting tar bort det fria vårdvalet, skulle vårdköerna öka igen, sa Carina Aronsson, som tidigare var verksamhetschef på Logopedbyrån Dynamica.

Idag kan man få en pedagogisk dyslexidiagnos i skolan eller en medicinsk dyslexidiagnos av en logoped i vården. Men det råder oklarheter kring vem som får ställa diagnos. Det noterade Socialstyrelsen i sina minnesanteckningar.

Inga konkreta åtgärder utlovades efter mötet, vars syfte var att lyssna in kompetensen kring dyslexi och göra en problemanalys.
– Vi har fått signaler om vissa problemområden. Det finns en gräns för hur mycket signaler man kan få. Nu gör vi denna problemanalys och tar med oss den i vårt fortsatta arbete. Dyslexi kommer in i många av de uppdrag som vi har på Socialstyrelsen, avslutade Karin Flyckt.


Vad handlar det om?

Socialstyreslsen bjöd in experter på dyslexi till en hearing. Myndigheten vill öka sin kunskap om dyslexi. Varför tar det olika lång tid att få en dyslexiutredning runtom i landet? Varför är det olika svårt att få hjälpmedel? Det var några av frågorna.

Text: Ylva Bjelle

Bifogade länkar:
Gruppbild tagen inomhus från Socialstyrelsens hearing om dyslexi.
Dyslexi är en varaktig funktionsnedsättning. Därför bör en dyslexiutredning kunna hålla hela livet, men ibland behöver man ändå förnya sin utredning. Det var en av alla frågor som diskuterades på Socialstyrelsens hearing om dyslexi. Överst från vänster: Olov Berggren, kanslichef Dyslexiförbundet, Marjana Tornmalm, utredare Socialstyrelsen, Bengt-Erik Johansson, förbundsordförande Dyslexiförbundet, Birgitta Rosén, chef för logopedmottagningarna i Helsingborg och Ängelholm, Anna Eva Hallin, forskar och undervisar logopeder på Karolinska Institutet, Marika Habbe, SPSM resurscenter tal och språk, Karin Flyckt, Socialstyrelsen, Nedre raden från vänster: Ylva Schön, SPSM regional rådgivare, Christina Hellman, ordförande Svenska Dyslexiföreningen, Carina Aronsson, fd verksamhetschef Logopedbyrån Dynamica.
Annonser