Ingen talsyntes på nationella proven, enligt Skolverket

Inger Rålénius, foto: Ylva Bjelle
Dyslexiförbundets rådgivare Inger Rålenius får just nu många samtal från anhöriga till barn, som snart ska göra nationella prov utan sina vanliga stöd och anpassningar.

De nationella proven i årskurs 3 och 6 utgör en speciell prövning för barn med läs- och skrivsvårigheter. Skolverket anser inte att eleverna ska få använda sina hjälpmedel, när de gör ett prov som testar de förmågor som dessa barn har problem med.

Elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter får inte använda talsyntes enligt Skolverket, alternativt kan inte få hjälp av läraren med uppläsning av provet, som testar avkodning i svenska. På samma sätt får barnen inte använda stavningskontroll på uppgifter som testar stavningen.

I stället tycker Skolverket att barnen kan få undantas från prov som de inte klarar av att genomföra. Det andra alternativet som skolan har är att låta eleverna använda sina alternativa verktyg, men då tas delprovet bort i efterhand.

Skolverket motiverar sin hållning med att läsningen utvecklas under hela grundskoletiden och att det är viktigt att se skillnaden mellan elevernas resultat vid läsning i årskurs 3–6 och årskurs 9. När eleverna har kommit till slutet på grundskolan är deras läsning fullt utvecklad. Därför gå det bra att elever i årskurs 9 använder sina hjälpmedel på de nationella proven, menar Skolverket

Dyslexiförbundets rådgivare Inger Rålenius vid Skrivknuten gillar inte detta resonemang:

– Detta resonemang bygger på ett felaktigt antagande, nämligen att avkodningen hos elever som har dyslexi utvecklas nämnvärt. Funktionsnedsättningen dyslexi innebär en försämrad avkodning och den går inte att träna bort helt. Men med kompensation kan man klara det mesta. Det handlar också om synen på läsförståelse. Vi som läser med öronen har vår läsförståelse även via hörseln, och det är inte ett sämre sätt att läsa än via ögonen.

– Hela skolan bör vara inkluderande. Det innebär att elever med funktionsnedsättning borde få använda sina alternativa verktyg (talsyntes, glasögon, rullstol) från dag ett och fortsatt genom hela skolan. Barn med funktionsnedsättning bör heller inte tas bort från prov, bara för att de inte klarar av provet utan sina verktyg.

”En gemensam nämnare för de som ringer, är att de är förtvivlade, många gråter. Slumpen avgör i många fall vilka barn som får det stöd de behöver i skolan.”

Vid två hearingar om dyslexi var alla forskare överens om att elever bör få använda sina alternativa verktyg på alla prov i skolan.

– Vi dyslexiorganisationer och forskarna anser att man självklart ska ha stöd och anpassningar på nationella provens texter och få texten uppläst. Vi diskuterade frågan på den senaste hearingen om dyslexi 23 maj 2017, som hölls på .Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), säger Inger Rålenius.

Hon hoppas att Skolverket snart ändrar sina riktlinjer i frågan, så att alla elever får de anpassningar de behöver på nationella prov, liksom på andra prov.

Den 15 november ska Inger Rålenius och Dyslexiförbundets ordförande Bengt-Erik Johansson träffa Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) på Utbildningsdepartementet, för att diskutera just de nationella proven.

Text: Sara Rydin och Ylva Bjelle

På Skrivknutens hemsida finns länkar till Skolverket, där de motiverar sina regler och andra intressanta länkar i ämnet. www.dyslexi.org/skrivknuten


Pys-paragrafen

Undantagsparagrafen i skollagen kallades tidigare pys-paragrafen. Den säger att om en elev på grund av en funktionsnedsättning har problem med ett visst betygskriterium, kan man bortse från detta. Det vill säga; Den som använder rullstol behöver inte hoppa höjdhopp på idrotten. ”På samma sätt ska det vara okej för mig att stava fel i engelska, därför behöver jag få använda mitt rättstavningsprogram,” förklarar Inger Rålenius. Men här saknar skolan kunskap. På de nationella proverna ställs detta på sin spets. På Skrivknutens hemsida kan du läsa mer om denna undantagsparagraf vid betygssättning.

Ämnen:

Relaterade artiklar

Pysparagrafen
Hearingen: Dyslexi upptäcks inte genom nationella prov