Läs&Skriv frågar riksdagspartierna: - Hur vill ni stärka lärarnas kunskap om dyslexi?

Partisymboler
Partisymboler
Lärarnas kunskap, attityd och bemötande är avgörande för att eleverna ska få det stöd de behöver för att lyckas i skolan.

Läs&Skriv frågade samtliga riksdagspartier hur du vill förbättra lärarnas förutsättningarna att skapa "en skola för alla". Alla utom Sverigedemokraterna svarade.

FRÅGA:

En skola för alla?

Lärare saknar kunskap om hur man undervisar och stödjer elever med funktionsnedsättningar som exempelvis dyslexi. Det visar upprepade undersökningar som under senaste åren genomförts av bland andra Skolinspektionen, Lärarförbundet och Demoskop. Också lärarna ser problemen och lärarfacken har lämnat förslag på hur problemet ska hanteras.

Trots detta har vare sig lärar- eller rektorsutbildning förstärkts på området. Lärarlyftet och förstelärarreformen har bortsett från behoven. Vi ser inga tecken på någon satsning någonstans. Dyslexiförbundet FMLS har till regeringen lämnat förslag på fortbildningssatsningar, hittills förgäves.

Vad avser ert parti att göra för att stärka pedagogernas kompetens om olika funktionsnedsättningar – och då speciellt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi?

SVAR:

Miljöpartiet

Miljöpartiet anser att funktionshinderkunskap behöver vara en del av både lärarutbildningen och rektorsutbildningen. Dessutom är det viktigt att kompetensutveckling, likt läslyftet särskilt berör läs- och skrivsvårigheter utöver generella lässtrategier. Skolan behöver också snabbare få möjlighet att utveckla sitt arbete med tekniska hjälpmedel så att fler elever får en likvärdig chans att utvecklas i skolan.  

 

Moderaterna

Vi vill att alla barn ska få en bra start i livet. Inget barn ska gömmas eller glömmas eftersom alla behövs och alla kan bidra. Det handlar inte bara om att lära sig läsa, skriva och räkna utan även om grundläggande värderingar om alla människors lika värde.

Alla elever ska få rätt stöd i tid. För detta krävs att lärartätheten blir högre och klasserna mindre. Därför föreslår vi tillsammans med övriga Allianspartier 2 miljarder kronor mer per år för mindre klasser. Vi har återinrättat speciallärarutbildningen som Socialdemokraterna lade ner och vill utbilda 3000 nya speciallärare under de kommande fem åren.

Alliansregeringen föreslår även en höjning med mer än 300 miljoner per år för att utbilda fler lågstadielärare. Dessa satsningar ger bättre förutsättningar för elever med särskilda behov att upptäckas tidigare och få rätt stöd från början.

Centerpartiet

Vi vill fördubbla speciallärarutbildningen med 3000 fler speciallärare och införa en examenspremie på 50 000 kr för såväl speciallärare som specialpedagoger.

Vi vill göra en särskild ”läsa-räkna-skriva”-satsning med fokus på de tidiga åren och stora satsningar på fortbildning och kompetensutveckling för lärare. Tidig upptäckt av dyslexi, tidigt insatt stöd och god kunskap hos lärarna är centralt.

Centerpartiet ser därutöver två viktiga områden; IT och specialpedagogik;

Smart IT-användning kan nå positiva effekter när det gäller barns inlärning, inte minst deras språkutveckling. Centerpartiet vill att lärare ska få kompetensutveckling inom området IT-stödd pedagogik, bl.a. med ett digitalt lärarlyft om 500 miljoner kronor.

Vi vill även se ökad forskning kring IT-baserad pedagogik. Använt på rätt sätt, så öppnar it helt nya möjligheter för våra barn att lära. Allra störst skillnad kan detta göra för de barn som riskerar halka efter.

Ytterligare satsningar görs på det förebyggande specialpedagogiska arbetet.

Folkpartiet

Nuvarande regering med Folkpartiet i spetsen återinförde speciallärarutbildningen 2008. De första kullarna är nu på väg ut i skolorna. Vi har också skärpt skollagen för att stärka elevernas rätt till stöd. Från och med nästa år vill vi att Speciallärarutbildningen mer än fördubblas och att en examenspremie på 50 000 kronor införs för såväl speciallärare som specialpedagoger. Två miljarder kronor öronmärks till lågstadiet för att minska klasstorlekarna eller göra fler halvklasser, anställa fler lärare och speciallärare. Regeringen satsar 300 miljoner kronor på Läslyftet, en utbildning av lärarna i effektivare metoder i läsning och skrivning. Många lärare behöver kunskap om fler metoder för att kunna individanpassa undervisningen i större utsträckning och bättre stödja elevernas läs- och skrivutveckling. Läslyftet startar 2014/15.

Socialdemokraterna

Alla barn ska få det stöd som de behöver, såväl barn som riskerar att halka efter och barn som vill springa före och behöver få mer stimulans.

Så snart behov och svårigheter upptäcks ska stöd sättas in. Forskningsläget kan inte vara tydligare. Det är tidiga insatser som har störst effekt.

Grundskolan ska få ett nytt mål: alla elever ska kunna läsa och förstå enklare texter senast i årskurs 1. Eleverna ska få det stöd de behöver för att klara det. En god läsförmåga är nyckeln till en framgångsrik skolgång. Därför fokuserar vi särskilt på läsning.

Startpaketet: mindre klasser – mer kunskap

1. Mindre klasser, från förskoleklass till och med årskurs 3

2. 1000 fler speciallärare och specialpedagoger

3. Obligatorisk förskoleklass för sexåringar

4. Stärka skolor med tuffa förutsättningar

5. Läxhjälp till alla elever

6. Högre kvalitet i förskolan

7. Forskningsinstitut för lärande, tre första uppdrag: tidiga insatser, nyanlända elever och läsförmåga.

I vår budgetmotion 2013 finns investeringar på cirka 3 miljarder kronor för detta ”startpaket”. 500 Mkr av detta är en satsning på 1000 fler speciallärare och specialpedagoger.

Vänsterpartiet

Alla lärare måste ha goda kunskaper om läs- och skrivsvårighet/dyslexi. Vi är positiva till att man ser över utbildningarnas innehåll för att kunna inkludera denna kompetens bättre. För att det inte bara ska vara nyutbildade lärare som får bättre kunskaper så måste man självklart också se till att detta område inkluderas i kompetensutvecklingsinsatser för de idag aktiva lärarna.

Kristdemokraterna

Idag råder oklarhet kring hur man bäst utreder läs- och skrivsvårigheter. En felaktig bedömning kan få allvarliga konsekvenser för den enskilda eleven. Därför vill vi att det görs en sammanställning av kunskapsläget för att få samordning och kvalitet i diagnostiseringen av dyslexi.

I många skolor upptäcks inte elever som behöver extra stöd i tid. Men exempel finns där återkommande språktester genomförs, redan i förskoleklassen, vilket gör att i stort sett alla barn med läs- och skrivsvårigheter upptäcks. Det finns andra skolor där man i förskoleklassen strukturerat arbetar för att tidigt upptäcka om någon är i behov av särskilt stöd. Det är bra om dessa goda exempel sprids. Kristdemokraterna vill utveckla metoder för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter.

 

Ämnen: