– Detta har vi kämpat för länge, säger Bengt-Erik Johansson, ordförande för Dyslexiförbundet. Tidig upptäckt och snabba åtgärder är avgörande. Vi har velat att barns språkliga och matematiska förmågor ska kartläggas redan i förskolan. Dyslexiförbundet har stöd av många forskare på den punkten.
Riksdagen klubbade igenom förslaget den 30 maj 2018. Den första juli 2019 införs ett nytt tillägg i skollagen. Det innebär bland annat att:
• Elevernas språkliga och matematiska förutsättningar kartläggs redan i förskoleklassen.
• Ett nationellt material används vid kartläggning i förskoleklass, det följs upp av bedömningsstöd i årskurs ett och nationellt prov i årskurs tre.
• Om det finns tecken på att en elev inte kommer att nå förväntade resultat ska åtgärder sättas in ”skyndsamt”.
• Åtgärder sätts in i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.
• Åtgärder ska följas upp i slutet av förskoleklass och i slutet av lågstadiet.
• Resultat av uppföljning ska följa med eleven till nästa årskurs och lärare.
• Skolans huvudman ansvarar för att det finns resurser att uppfylla garantin.
Garantin ingår även i regeringsförklaringen som statsminister Stefan Löfven (S) presenterade i slutet av januari; ”Läsa-skriva-räkna-garantin ska förverkligas.”
– Nu finns det inga ursäkter kvar. Ingen ska glömmas bort. Äntligen ska alla barn få lära sig läsa, säger Bengt-Erik Johansson, ordförande Dyslexiförbundet.
Text: Ester Hedberg
