Svenska elevers kunskaper i matematik sjunker enligt internationella undersökningar. Förklaringar kan finnas både på samhällelig nivå och i undervisningen. Bland annat har många elever i allt för stor utsträckning lämnats ensamma med sina matteböcker. Men eleverna kan inte lära matematik på egen hand, menar Görel Sterner. De behöver en lärare som undervisar, de behöver kollektiva undersökningar och att få resonera med andra om de matematiska uppgifter de ställs inför. Barn börjar skolan med olika förutsättningar. Stora skillnader vid skolstarten tenderar att växa utan insatser. Barn som har hamnat på efterkälken, eller riskerar att göra det, behöver ofta extra stöd. Intensiv undervisning i smågrupper och med en elev och en lärare har prövats med goda resultat i grundskolan. Men ännu viktigare är det att förebygga svårigheter. På samma sätt som man tidigt arbetar med språklekar för att stärka barnets språkliga medvetenhet, kan man arbeta med att stärka barnens matematiska medvetenhet.
– Många barn kan räddas från nederlag och negativa upplevelser genom förebyggande insatser, säger Görel Sterner. Just i förskoleklassen finns en väldig potential, menar hon. Förskoleklassen har en oumbärlig roll som brygga mellan förskolans informella lärande och grund- skolans mer formella lärande. Förskoleklassens undervisning ska främja barnets utveckling, kreativitet och lärande. En nyckel till framgång är den så kallade strukturerade explicita undervisningen, som knyter an till skolans mer formella undervisning med planerade lektioner med ett specifikt matematiskt innehåll. Samtidigt kan förskolans lekfulla kultur behållas genom att aktiviteterna utformas med ramsor, rörelselekar, hemliga mönster, skattjakt med mera.
– Lärarens uppgift är att hjälpa alla barn att upptäcka och undersöka kritiska aspekter av tal och räkning, inte bara de barn som själva tar initiativ. Barnen själva kan inte veta vad som är viktigt, säger Görel Sterner.
Barnen har olika sätt att beskriva problem de ställs inför och lösningar de kommer fram till. I den lekfulla undervisningen får de ta del av varandras tankar och idéer: i ord, med föremål eller egna teckningar med figurer, prickar, streck och siffror. Lärare och barn undersöker tillsammans hur de olika beskrivningarna är kopplade till varandra. Görel Sterner har studerat tolv grupper av barn i förskoleklassen. Hälften fick tio veckor strukturerad explicit undervisning i matematik. Den andra hälften (kontrollgruppen) följde sin ordinarie undervisning i matematik. Barnen testades innan och direkt efter insatsen, samt efter nio månader. Resultatet visade att barnen som i förskoleklassen fått strukturerad explicit undervisning i matematik gjorde signifikant större framsteg än kontrollgruppen.
Text: Eva Hedberg
