På BLoS lär sig vuxna hur bokstäverna låter

Strukturerad träning på kopplingen mellan ljud och bokstav hjälper barn med dyslexi. Men det är också effektivt för vuxna som vill lära sig ett nytt språk. Det visar erfarenheter från Vuxenutbildningen i Borlänge kommun.

Borlänge är en av Sveriges kommuner som tar emot flest flyktingar per invånare. Det ställer krav på bland annat undervisningen i svenska för invandrare, sfi. Många klarar sin sfi utan större problem och går vidare ut i samhället. Men vissa stöter på patrull. En del eftersom de har för lite skolbakgrund från hemlandet, några på grund av dyslektiska svårigheter.

Till Borlänge läs- och skrivcentrum, BLoS, kommer vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Här går både personer med svenska som modersmål och personer som lär sig svenska. De är här på heltid eller deltid, vissa i kombination med andra studier eller arbete. För elever som lär sig svenska läggs mycket tid och energi på att träna sambandet mellan ljud och bokstav.
   – Vi bryter ner språket i dess minsta beståndsdelar. Först får eleven träna på enstaka bokstäver och ljud. Det handlar inte om att lära sig vad bokstäverna heter, utan hur de låter, säger läraren Nina Falk.

Nästa steg är att arbeta med stavelser. Man börjar med två bokstäver, som ”so” och ”ro”, Därefter lägger man till fler bokstäver, ”sol” och ”ros”. Det finns en medveten tanke om vilka stavelser man bör börja med. Eleverna börjar alltid med ljuden av de bokstäver de kan, i stavelser. Därefter tränas övriga ljud in och svårighetsgraden ökar.
   De har ofta bråttom att lära sig vad saker heter och vill kunna läsa hela ord, men Nina betonar vikten av att först lära sig ljud-bokstavskopplingen.
   – Det må vara hur tråkigt som helst, säger hon. Men att lära sig rätt från början är bäst. Att lära om när man en gång lärt fel är mycket svårare.

Så vitt lärarna på BLoS vet finns inget specifikt material för elever som studerar svenska som andraspråk och som har läs- och skrivsvårigheter. Själva använder man utvalda delar från olika läromedel. På hyllorna ligger kort med bilder, bokstäver och stavelser. Där finns pärmar med övningar på lösblad, böcker, papper, pennor, och saker. Och i datorerna är de viktigaste digitala läromedlen installerade. Alla sinnen ska aktiveras i inlärningen. Materialet anpassar lärarna efter behov. Finns det inget färdigt att utgå ifrån så skapar de eget. All undervisning är individualiserad och läggs upp i samarbete med eleven själv.

Kön till BLoS växer. Det beror på att andelen nyanlända med bristfällig skolgång ökar. Fler fastnar i den vanliga sfi-undervisningen. Eftersom BLoS arbetssätt är framgångsrikt har Vuxen- utbildningen bestämt att använda liknande metoder på sfi.
   Mimmi Karlsson är bryggan mellan BLoS och sfi. Hon är övertygad om att sfi-elever på alla nivåer skulle lära sig svenska snabbare om de fick börja med att träna kopplingen mellan ljud och tecken. Den som inte har några svårigheter går snabbt igenom övningarna i datorprogrammet med stöd och väg- ledning av lärare. Alla tjänar på att bli medvetna om bokstävernas ljud och hur dessa sätts samman.

Satsningen på sfi startade i höstas för alla elever på sfi med kort eller ingen skolbakgrund. Läraren Johanna Karlman berättar om en kvinna som knappt kunde skriva sitt namn när hon började. I oktober hade hon fortfarande inget grepp om vokalernas ljud. Men strukturerad, intensiv och individuell träning har gett resultat.
   – Nu både skriver och läser hon ord med tre och fyra bokstäver. Hennes uttal är bra och hennes självkänsla har vuxit. Hennes framgångar gör mig så tacksam över att vi börjat arbeta på det här sättet, säger Johanna Karlman.


”Vi blir bättre för var dag”

Nutcha Iversen och Bunhom Phimphasuk är elever på Borlänge Läs- och skrivcentrum. Båda har varit flera år i Sverige och tidigare studerat på sfi. Men det var svårt och de gjorde väldigt små framsteg. Sedan snart ett år studerar de på BLoS på heltid.
   – På sfi skulle jag skriva meningar. Det kunde jag inte och läraren hade svårt att hjälpa mig, säger Nutcha.
   – För mig var det svårt att prata, och att skriva och läsa, säger Bunhom och skrattar. På BLoS gör de framsteg, de får träna på olika sätt.
   – På sfi blev det tråkigt för att det var för svårt. Här är det roligt även om man jobbar med o, u och y i en hel vecka, säger Bunhom.
   – BLoS är bra för man känner att man blir bättre för varje dag. Jag lär mig hur jag ska skriva och snart kanske jag kan gå tillbaka till sfi och göra klart. Nu kan jag skriva sms till min man och jag förstår vad han skriver. Det känns jättebra, säger Nutcha.
 

Text: Eva Hedberg

Ämnen: