Rättvisare skola utan läxor

Det är ingen självklar sanning att man måste ha läxor i skolan. Tvärtom försöker många skolor minska antalet hemläxor. Men vad betyder detta för barn med dyslexi – de som ofta behöver lägga ner mer tid på skolarbetet än andra barn?

Forskningen visar att läxor inte har någon effekt upp till årskurs fem. Läxor har en klar effekt först i de senare årskurserna, i gymnasiet, och framför allt för de elever som redan är studie- motiverade, menar Pernilla Alm, språk- lärare på Eklidens skola i Nacka och författare till boken ”Läxfritt – för en likvärdig skola”.
– Kruxet med läxor är att de ska göras och alla klarar inte av dem. De har ingen hemma som kan hjälpa dem. Men framförallt så klarar inte alla barn av att koncentrera sig hemma. Läxfritt är ett bra sätt att få med alla barn – inget barn lämnas att lära sig saker själv hemma.

Pernillas bästa knep för att arbeta läxfritt i klassrummet är att hålla ett lägre tempo, utan att för den delen sänka kunskapsnivån. På så vis får man med sig alla barn. För de barn som behöver, arbetar man sedan med skräddarsydda extrauppgifter. När läraren inte behöver rätta läxor, är det lättare att hinna med alla elever. Hon nämner också att det är bra om skolan har fler pedagoger per klass så att det finns tid för de barn som behöver extra stöd, och att det är bra med läxhjälpstimmar dit barnen kan gå för att få hjälp om de hamnar efter i skolarbetet. Sedan finns det inget som hindrar barn som vill ta hem skolarbete.

Pernilla Alm arbetar i en skola som i övrigt inte är läxfri. Norrevångskolan i Mörrum däremot är helt läxfri och Olaus Petriskolan i Örebro har läxfritt för elever i årskurs 4-6.
– Läxor ger inte så mycket och alla barn har inte en vuxen hemma som kan hjälpa dem, säger Camilla Molin, lärare i matte, NO och svenska i årskurs fem på Olaus Petriskolan i Örebro. Hennes skola är nästan läxfri, det vill säga lärarna ger bara läxor när det är motiverat. Camilla skicka gärna med barnen läsning hem, liksom glosor som måste tragglas. De elever som behöver får använda inlästa läromedel och får även gå till speciallärare för att träna på läsningen. Dessutom finns även en extra lärare som kan sitta bredvid eleven och hjälpa till när så behövs i klassrummet. Elever som inte hinner med sitt skolarbete, får ta med det till den extra lärarledda timmen som finns en gång i veckan.

Norrevångskolan är en högstadieskola i Mörrum i Blekinge. Sedan ett par år tillbaka arbetar man med inkluderande pedagogik, där man inte utgår från en normalelev utan försöker se till att alla elever kan arbeta utifrån sina egna förutsättningar. Det betyder till exempel att alla elever har möjlighet att göra prov muntligt och att lärarna arbetar mycket med lektionsbedömning i stället för att förlita sig enbart på prov.
– En del i arbetet att ge alla elever samma förutsättningar att lyckas är att inte ge läxor; säger Anna Wedelin, specialpedagog på Norrevångskolan.

Fyra dagar i veckan ges extra ”studietid” där elever kan sitta med en pedagog eller i grupp och arbeta med sådant som man behöver extra hjälp med. Mentorn kan också ge eleven en speciell studieplan att arbeta med under ”studietiden”. I klassrummen försöker man dubbelbemanna så långt resurserna räcker. Sist men inte minst, Anna träffar enskilt elever med exempelvis mycket grav dyslexi för att hjälpa till med skoluppgifter.

 

Text: Sara Rydin

Ämnen: