EU-projektet EASIT har fokus på hur audiovisuellt material kan bli tillgängligt för fler. Audiovisuellt innehåll är sådant som du kan se och lyssna på samtidigt, exempelvis TV-program och Youtube-klipp. Dyslexiförbundet är en av åtta partners i projektet. De andra är universitet från Spanien, Tyskland och Italien, samt en brukarorganisation och en TV-station från Slovenien. Projektet pågår i tre år och är uppdelat i sex delar. Den 20 juni ordnade EASIT en konferens i Stockholm.
Rocío Bernabé-Caro från Tyskland presenterade följande rekommendationer:
•Använd ett enkelt språk
•Ge lagom mycket information
•Tänk på läsbarheten
• Bibehåll textens karaktär. Skilj på nyhetsformat och sagoform.
• Låt användaren själv bestämma hur den audiovisuella servicen ska användas. Någon vill se teckenspråkstolken, någon annan vill ha texten översatt till sitt eget språk.
Jesús Merino från Spanien presenterade arbetet med så kallade ”skill-cards”. Det är matriser som specificerar kunskaper som den som skapar tillgängligt audiovisuellt innehåll bör ha, till exempel varför audiovisuella medier ska vara tillgängliga, hur det går till i praktiken och relevanta riktlinjer och standarder.
EASIT har också tagit fram förslag på nya yrkestitlar för de som ska arbeta med dessa frågor:
1. Easy to understand (E2U) Subtitler
2. Easy to understand (E2U) Audiodescriber
3. Easy to understand (E2U) Audiovisual journalist
Även externa föreläsare hade bjudits in.
Mikael Hellman är videoexpert på Malmö stad, där han hjälper kommunikatörer från olika förvaltningar att arbeta med digitalt, audiovisuellt material. Han delade med sig av flera tips:
•Planera för tillgänglig video redan när ni skriver manus
•Lämna plats i bild för teckenspråkstolk
•Tänk på kontraster – både mellan färger i grafik och olika ljudnivåer.
•Den som är färgblind kan behöva symboler eller mönster för att grafik ska bli tydlig.
•Ha en neutral bakgrund, så man lättare kan fokusera på det som filmas.
•Undvik flimmer
Åsa Wengelin, professor i svenska från Göteborgs Universitet deltog i konferensen. Hennes föredrag handlade om ifall forskningen om lättläst och klarspråk kan bidra med kunskap?
– Ja, språkforskningen kan bidra med kunskap till EASIT, men vi måste sluta fokusera på enbart ord och meningar. Det är viktigt att lära mer om hur språk, bilder och layout interagerar. En svår text kan bli lättare att förstå om det finns en förklarande bild eller en informativ rubrik, sa Åsa Wengelin.
Ester Hedberg och Stefan Johansson var inne på samma resonemang, när de redovisade slutresultaten från det svenska projektet Begriplig Text. Där har personer med egna läshinder testat texter under tre år och fått fram 19 faktorer, som kan påverka hur pass begriplig en text egentligen är.
– Det tar bara några sekunder för en läsare att bestämma sig för om han eller hon vill börja läsa en text eller inte. Den grafiska formgivningen är oerhört viktig, sa Ester Hedberg, projektledare i Begriplig Text och samordnare för EASIT på Dyslexiförbundet i Sverige.
Nästa konferens håller EASIT 3 februari 2020 i tyska Hildesheim. Då handlar det om vad kommunikatörer behöver studera för att lära sig skapa tillgängligt audiovisuellt innehåll. EASIT ska också ta fram undervisningsmaterial, för att lära ut hur man skriver och anpassar text och video, så att det blir tillgängligt och lätt att läsa och förstå.
Text och bild: Ylva Bjelle
Faktaruta
EASIT står för Easy Access for Social Inclusion Training
Projektet handlar om utbildning i tillgänglig information.
EU:s program Erasmus+ finansierar.
Hemsida: http://pagines.uab.cat/easit/en
Facebook: https://www.facebook.com/EASITproject/
Twitter @EASITproject
