Så NPF-säkrades Källbrinkskolan

Bild på klassrum
I Källbrinkskolans klassrum kan eleverna välja stol och bord efter vad som passar dem. Foto: Elinor Kennerö Tonner
Källbrinkskolan är en stor kommunal högstadieskola i Huddinge. Sedan 2012 har de arbetat aktivt för att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ska lyckas optimalt.

Vad handlar det om? 
Källbrinkskolan i Huddinge är NPF-säkrad. De arbetar aktivt för att elever med neuropsykiatriska diagnoser ska lyckas i skolan.


–  Jag ser det som att vi uppfyller skollagen. Den är tydlig: Skolan ska motverka funktionsnedsättningars konsekvenser så långt som möjligt.  
Det är precis det vi gör, säger skolans rektor Elinor Kennerö Tonner. 

En snöande vinterkväll är hon inbjuden till Jakobsbergs folkhögskola för att hålla föredrag för allmänheten. Lokalen är fylld till bredden av föräldrar, skolpersonal och andra intresserade. Riksförbundet Attention i Järfälla/Upplands Bro som arrangerar är överrumplade över det stora intresset.  

Rektor Elinor Kennerö Tonner inleder med att berätta om sina egna söners kamp med läxor. På Källbrink har de inga läxor, om de inte är väl förberedda i skolan och kan genomföras utan en vuxens närvaro. 
- Många elever behöver återhämtning och ladda sina batterier hemma. Då är det bättre att skolarbetet görs i skolan, säger Elinor. 

Alla lärare på Källbrinkskolan får kontinuerlig fortbildning i hur hjärnan fungerar och vad den senaste forskningen säger. Lektionerna ska ha en tydlig start och ett tydligt avslut. Ingen genomgång i klassrummen är längre än 10 minuter. Därefter ringer en timer. Lärarna planerar sina lektioner efter devisen 10:3; tio minuters  
koncentration därefter tre minuters energipåfyllning.  

Många elever behöver hjälp med delmål, för att veta i vilken ordning de ska arbeta. Därför finns det inför varje lektion angivet på tavlan vad som är lektionens syfte och vad som ska ske. 
- Det kräver planering av läraren, men vi arbetar stenhårt med detta, förklarar Elinor Kennerö Tonner.  

I varje klassrum finns en ”SOS-låda”, som innehåller stressbollar och annat som elever kan plocka med under lektionerna.  
- Innehållet varierar. Vi har testat både lera och plus plus. Ni skulle se vad de kan bygga! 

Det finns inget förbud mot kepsar eller tuggummin. 
- Vi kan väl inte ha förbud mot något som främjar inlärning, säger Elinor. 

30 procent av eleverna på Källbrink har någon osynlig funktionsnedsättning. Skolan är kommunal och har inga extra anslag. Det som prioriteras budgetmässigt är möbler, utbildning av personal samt kognitiva verktyg. I klassrummen kan eleverna välja om de vill sitta vid gruppbord, vid avskilt bord eller på sittkuddar eller stora saccosäckar/fatboy.  

Miljön är rensad från ”visuellt buller” det vill säga allt som kan störa koncentrationen, till exempel prydnadssaker, torkade blommor, dekorerade väggar med mera. 

Källbrinkskolan har cirka 385 elever. Tre biträdande rektorer leder varsitt team där även elevhälsan ingår.  
Skolsköterskan är mentor i en klass och kuratorn i en annan klass. Det gör att det blir närmare till beslut, menar rektor Elinor Kennerö Tonner. 

Skolsköterskan leder också ett tillgänglighetsråd, där  
eleverna brukar ta fram listor på saker som kan bli ännu mer NPF-säkrade. Elinor är tacksam för dessa listor. Hon berättar om flera elever, som trots lång frånvaro på sina tidigare skolor, kommit tillbaka till skolverksamheten på Källbrink, som även har särskilda klasser för dessa elever. 

Intresset är stort för skolans NPF-säkring, som Elinor Kennerö Tonner påbörjade för några år sedan. Så stort att man nu  
får begränsa antalet studiebesök till en kväll per månad. Föranmälan görs via Källbrinksskolans hemsida på Huddinge kommuns webbplats.  


En extra fråga: Hur arbetar ni med dyslexi och dyskalkyli? 

Vi ser ett behov av att skapa mer specifika anpassningar kring dyslexi. Vår tanke är ett dyslexipaket, med en tydlig arbetsgång för speciallärare och undervisande lärare, där också kontinuerlig fortbildning kring dyslexi ingår, som hålls av vår specialpedagog.  

Vi har någon elev med dyskalkyli i varje årskurs. De har riktad stöttning av vår speciallärare i matematik. Vissa elever har all matte hos honom. Även här är våra anpassningar viktiga. Våra matematiklärare försöker jobba mycket med laborativ matematik, för att konkretisera ytterligare. Men även här känner vi att vi har utvecklingspotential.  

Vänligen

Elinor Kennerö Tonner Rektor, Källbrinksskolan 7–9, Huddinge kommun 


Övergripande anpassningar 

•Följsamhet – lyssna på eleven. 
•Vad behöver du?  
•Anpassningsblankett – skapar egenmakt 
•Avskalad miljö  
•SOS-lådor med kognitiva verktyg  
•Färgkodade scheman 
•Tydliga anvisningar i lokalerna 
•10:3 – fylla på energitanken 
• Förberedelse inför aktiviteter, idrottsdagar, studiebesök  
•Riktlinjer för läxor  
•Mat, ”ingen kladdig gegga”  
•Organiserad rastverksamhet 
•Life Kinetics 

Anpassningar i klassrummet 

•Agenda på tavlan – med syfte 
•Tydlig start och avslut på lektionen 
•Korta och varierade genomgångar 
•Delmål  
•Varierade arbetssätt under lektionen 
•Positiv förstärkning – tydlig och positiv feedback 
•Fasta placeringar i klassrummen 
•Individuella anpassningar på plats. Pauser, tuggummi, keps, luva, ”whatever rocks your boat” 

Ämnen: