Så ska den svenska funktionshinderspolitiken styras och följas upp

Bild på mörkhårig man med glasögon
Martin Olauzon har utrett hur den svenska funktionshinderspolitiken ska styras och följas upp. Han vill bland annat tillsätta en nationell samordnare. Foto: Regeringskansliet

Regeringens särskilda utredare Martin Olauzon är nu färdig med sin styrutredning av den svenska funktionshinderspolitiken SOU 2019:23. Han föreslår att regeringen tillsätter en nationell samordnare. 

– Om riksdagens nya mål för funktionshinderspolitiken från 2017 ska få genomslag, behövs det ett flexibelt och operativt stöd, för att få till stånd en effektiv genomförandeprocess som inkluderar relevanta aktörer. 

Olauzon vill bjuda in funktionshindersrörelsen och representanter för kommuner, regioner, fler statliga aktörer samt forskning. Dessa föreslås ingå i den expertgrupp som ska knytas till samordnaren. 

– Jag vill gå från samråd till inflytande. Det är viktigt att personer med funktionsnedsättning ges möjlighet till inflytande och delaktighet i styrning och uppföljning av politiken, säger Martin Olauzon. 

Utredaren föreslår att sex samordnande myndigheter ska ta fram genomförandeplaner och indikatorer för uppföljning inom sju områden, till exempel Trafikverket kring transporter och Statens kulturråd för kultur. Myndigheterna är 

1. Arbetsförmedlingen kring arbete och försörjning 
2. Skolverket: utbildning och livslångt lärande 
3. Trafikverket: transporter 
4. Statens kulturråd: kultur 
5. Socialstyrelsen: Hälso- och sjukvård samt tandvård, Social välfärd och ekonomisk trygghet 
6. Boverket: Bostad, byggd miljö och samhällsplanering 

Myndigheterna ska samverka med olika berörda samhällsaktörer och rapportera sitt arbete vartannat år till regeringen. En mer omfattande rapportering ska ske vart fjärde år. Myndigheten för delaktighet (MFD) får i uppdrag att lämna en tvärsektoriell rapport till regeringen. MFD ska peka ut särskilt angelägna problem och brister samt identifiera påverkbara hinder för jämlikhet och delaktighet. 

Förutom ovan nämnda områden ska alla myndigheterna ta hänsyn till dessa prioriterade frågor:  

  • digitalisering 
  • demokratisk delaktighet 
  • rättssäkerhet och rättskapacitet
  • idrott och fritid 
  • folkhälsa 
  • upphandling  
  • konsumentfrågor

Statistiska Centralbyrån (SCB) föreslås få i uppdrag att följa upp statistik kring hur personer med funktionsnedsättning lever sina liv. För att förbättra statistiken kring levnadsförhållanden bör SCB utveckla ny statistik och  
metoder i samarbete med bland annat forskare. 

– Viss politik formas idag allt mer i nätverk. Det är särskilt lämpligt för funktionshinders-politiken, som spänner över så många samhällsområden, säger Martin Olauzon.  

Han jämför med EU där många av EU-kommissionens nya förslag tas fram i samarbete med ideella organisationer och andra aktörer. Olauzon vill utveckla den statliga styrningen på funktionshindersområdet i denna riktning, som kallas governance istället för mer klassisk government. 

– Det ger goda möjligheter att på allvar involvera funktionshindersrörelsen, kommunsektorn och andra samhällsaktörer i det konkreta genomförandet av den nya funktionshinderspolitiken, säger utredaren Martin Olauzon. 


Lättläst version av utredningen 

Vill du läsa en lättläst version av Olauzons utredning? 
Gå in på www.regeringen.se och sök på Olauzon. När du hittat SOU 2019:23 Styrkraft i funktionshinderspolitiken ladda ner den som pdf.  
På sidorna 25-32 finns en sammanfattning på lättläst svenska skriven av Ylva Bjelle. 

 

Text: Ylva Bjelle 

Ämnen: