Under tre år har projektets deltagare utvärderat texter, för att mejsla fram vad som gör en text enkel att läsa och förstå. Deltagarna är medlemmar i Dyslexiförbundet, Autism- & Aspergerförbundet, FUB (Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) samt Afasiförbundet. Nu efter tre år är de vana att analysera myndighetstexter och annan information.
Camilla Ejdestig från Autismförbundet visade upp ett tätskrivet informationsbrev från Radiotjänst och undrade varför de inte fördelat texten på två sidor?
– Det finns ju både en fram och baksida på ett A4-papper. Använd båda sidorna, så behöver det inte bli så tätskrivet och motbjudande. Jag vill ha luftig text och punktlistor med det viktigaste, tipsade hon.
Många myndigheter vill gärna berätta om hela sitt uppdrag och tidigare bedrifter, men då blir texten gärna lång.
– Bort med myndighetsskrytet, sa Anna Teljfors, kommunikatör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
– Hon ingick i en panel med representanter från fem myndigheter, bland annat Skatteverket där Camilla Lindholm arbetar:
Många jurister vill att vi på myndighet ska skriva som det står i lagen, men då förstår ju inte medborgarna texten, och då blir det inte rättssäkert. Hon hänvisade också till Språklagen från 2009, som säger att det offentliga språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt.
Flera av deltagarna i Begriplig Text har testat myndighetstexter i olika workshops. Det har varit uppskattat av båda parter. Max Bullerjahn från Autism- & Aspergerförbundet förklarade varför:
–Jag fick förklara i lugn och ro. Vi kunde kompromissa och få till det. Det är mycket bättre att träffas och samtala än att sitta i en förfärlig telefonkö i tre timmar och sedan få prata i fem minuter, sa Max.
Projektet har använt en ögonrörelse-kamera, som gett många deltagare en visuell bild av sitt eget läsmönster. Projektet har också genomfört en webbenkät, där 500 personer svarat på frågor om vad som gör en text begriplig.
Mellanrum, punklitstor och bilder som förtydligar har rankats mycket högt, det vill säga de faktorer som påverkar en texts grafiska formgivning. Alla vill ha en rubrik som beskriver innehållet, men det finns också stora skillnader. De som i enkäten uppgett att de har dyslexi prioriterar att det går att få texten uppläst, medan många som uppgett att de har autism tycker att storleken på typsnittet är oerhört viktigt. Det finns för övrigt inget särskilt typsnitt för dyslektiker.
Använd ett vanligt typsnitt som användaren känner igen, sa Sara Rydin från Dyslexiförbundet.
Så nästa gång du skriver en text. Kika på de 19 faktorerna från projektet Begriplig Text och fundera: Vem ska läsa din text? Har den personen något speciellt behov? Alla resultat från projektet hittar du på webbsidan begripligtext.se.
Text: Ylva Bjelle
Faktaruta 1
Många har svårt att läsa
13 procent av alla vuxna svenskar har någon form av läsnedsättning.
Det betyder att de behöver anpassad text för att läsa och förstå.
42 procent av alla vuxna svenskar är icke-goda läsare.
Källa: den stora PIAAC-undersökningen från 2013
Faktaruta 2
19 faktorer för en begriplig text
Tänk på detta om du vill skriva en begriplig text, men kom ihåg att olika grupper kan ha olika önskemål.
• Rubrik som beskriver innehållet
• Punktlistor är bra
• Gör mellanrum mellan stycken (styckeindelning)
• Gör sammanfattningar till långa texter
• Tänk på radavståndet (mellanrummet mellan raderna)
• Går det att lyssna på texten?
• Finns det bilder som förtydligar innehållet?
• Markera viktiga ord med fetstil
• Kan man se en filmversion av texten?
• Ingress
• Det viktigaste först
• Mellanrubriker som beskriver innehåll
• Kort text
• Korta rader
• Fet stil markerar de första orden i ett nytt stycke
• Breda marginaler
• Undvik avstavningar
• Undvik förkortningar
• Inte för liten storlek på bokstäverna
Källa: Begriplig Text
