Skolverket reviderar kursplaner

Gruppbild tagen utomhus utanför Skolverket.
Skolverket fick besök den 16 januari av Inger Rålenius, Lisbeth Flodman och Bengt-Erik Johansson från Dyslexiförbundet samt Christina Hellman och Inger Fridolfsson från Svenska Dyslexiföreningen och Ulrika Wolff från Dyslexistiftelsen.
Under 2019 reviderar Skolverket kurs-planerna i grundskolan. Vissa ämnesplaner på gymnasiet kommer också att ses över. För Dyslexiförbundet är läs- och skriv-inlärningen på lågstadiet mycket viktig. Det betonades när olika dyslexiorganisationer träffade Skolverket i ett samråd.

16 januari fick Skolverket besök av en delegation från Dyslexiförbundet, Svenska Dyslexiföreningen och Dyslexistiftelsen. 27 januari gick remisstiden ut och Skolverket ville informera och lyssna efter åsikter kring den revidering av kursplaner som nu pågår. 

Vi togs emot av Anna-Karin Frisk, undervisningsråd vid avdelningen för läroplaner, enheten för styrdokumentsutveckling på Skolverket. Hon hade med sig sina kollegor Roger Persson, Ingrid Essegård, Maj Göthblad och Marina Moro Isaksson. 
- De nya kursplanerna ska bli mer övergripande och mindre detaljerade.  Faktakunskaper kommer att betonas  mer, sa Anna-Karin Frisk. 

Ingrid Essegård visade exempel på hur den nya kursplanen i svenska kan komma att se ut. Vid första ögonkastet såg man att den var väsentligt kortare. 

- Vi vill minska på anvisningarna om hur eleven kan visa att hen kan läsa. Det vill vi överlåta till lärarna, sa Ingrid Essegård. Därefter följde ett samtal om fokus på tidig läs- och skrivinlärning.  

- Läsning är inte en färdig produkt, som bara dimper ner en dag. Läsning måste övas och övas och övas. Färdighetsträningen är viktig, betonade Dyslexiföreningens ordförande Christina Hellman. 

Kunskapskraven för ämnet svenska i lågstadiet berörs inte i denna revidering  av kursplaner, eftersom de ganska nyligen har setts över. 

- Det var synd, sa Ulrika Wolff, ordförande i Dyslexistiftelsen och till vardags professor i pedagogik vid Göteborgs Universitet. Däremot berörs det så kallade centrala innehållet, syftestexten och målpunkter i revideringen av kursplaner. För att  framföra dyslexiorganisationernas synpunkter sändes ett gemensamt remissvar att sändas in till Skolverket. 

De reviderade kurs- och ämnesplanerna planeras att träda i kraft inför höstterminen 2020, förutsatt att regeringen fattar beslut om sådana ändringar. 

Under samtalet lyfte Bengt-Erik Johansson frågan om de nationella proven, som nu ska digitaliseras.  
- Olika skolor är olika bra på digitalisering. Nu är provkonstruktörerna på kurs, sa skolverkets Maj Göthblad, som samordnar nationella proven och i det arbetet samarbetar med Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM). 

Inger Rålenius lyfte frågan om hörförståelse och läsförståelse och Lisbeth Flodman betonade vikten av tidigt stöd och tidig läs- och skrivträning. 

Text: Ylva Bjelle 

Ämnen: