Tre kommuner stäms för diskriminering

Bengt-Erik Johansson, Stellan Gärde och Saga Lööf sitter vid ett konferensbord med mikrofoner på bordet. Foto: Emil Erdman
- Jag läser med öronen, säger Saga Lööf, 13 år, som stämt sin kommun Huddinge för diskriminering. Till vänster Bengt-Erik Johansson och Stellan Gärde.
Saga Lööf från Huddinge har känt sig misslyckad och diskriminerad vid de nationella proven.

Jag läser genom att lyssna på texter. Att inte få ”läsa med öronen” är som att spela tennis med pingisrack, säger hon.
Sista augusti stämde hon Huddinge kommun till tingsrätten och hoppas den vägen få en förändring av situationen vid nationella proven framöver. Parallellt lämnas två andra stämningsansökningar in i Örebro och Malmö.

Drivande bakom rättsaktionen är Dyslexiförbundet.
- Vid varje nationellt prov ringer förtvivlade föräldrar och elever och undrar vad de ska göra, berättar Bengt-Erik Johansson, ordförande i Dyslexiförbundet. Att ha kunskap som man inte får visa upp är mycket kränkande.

Dyslexiförbundet har flera gånger uppvaktat Skolverket, men utan att lyckas.
- De har sagt att de ska titta på det, men inget händer. Jag har också förklarat situationen för utbildningsministerns statssekreterare på Utbildningsdepartementet.
- Vi provar alla möjliga vägar för att få till en förändring. Och när inget annat hjälpte, bestämde vi oss för att gå den rättsliga vägen. Det är första gången Dyslexiförbundet arbetar på detta sätt och som organisation har vi inte resurser att anlita jurister.

Dyslexiförbundet har tagit hjälp av Talerättsfonden, som samlar in pengar för att driva rättsaktioner mot strukturell diskriminering i Sverige.
- Vi är tacksamma att Talerättsfondens jurister driver detta och även till projektet Lagen som verktyg som bidrar med sin kompetens, säger Bengt-Erik. Målet är att ändra regeln så att det vid nästa nationella prov blir tillåtet att använda sina hjälpmedel. I andra hand är målet att ge eleverna upprättelse och skadestånd för kränkningen.

Talerättsfondens ordförande Stellan Gärde anser att ordningen vid de nationella proven är diskriminering.
- Skolverkets regel kan verka vara neutral och ge alla lika förutsättningar, men slår orättvist mot elever med dyslexi, säger han. Det innebär indirekt diskriminering av dessa barn.

Stellan Gärde menar att alla ska ha lika möjligheter till undervisning. Elever med funktionsnedsättning har enligt svensk lag och Europakonventionen rätt att lära sig på lika villkor som andra elever. Därför har barn med dyslexi rätt till hjälpmedel, självklart även i provsituationer.

Stellan Gärde berättar att man tillsammans med antidiskrimineringsbyråer och föreningen Med lagen som verktyg har fem fall på gång och det skulle kunna vara ännu fler.
- Genom att driva flera fall parallellt tydliggörs bilden av att problemen finns överallt och inte bara för en enda person.

Saga Lööf tvekade först att gå till domstol. Att ifrågasätta myndigheter och sin egen skola är inte lätt. Men hon tycker ändå det är viktigt att ställa upp för andras skull. Hon berättar att hon lärt sig mycket juridik under denna tid. Stellan Gärde kommer senare gå igenom hela den rättsliga argumentationen med henne inför domstolsförhandlingen.

Stellan Gärde förbereder även ett klagomål till Justitiekanslern angående Skolverkets utformning av de nationella proven.

Text: Emil Erdman

Hör Stellan Gärde föreläsa om detta på Dysleximässan den 19 oktober klockan 17.

 


Faktaruta 

Nationella proven
Elever med konstaterade dyslexi får vid den ordinarie undervisningen använda hjälpmedel, som exempelvis talsyntes.
Men enligt Skolverkets anvisningar och lärarinformation får elever med dyslexi inte använda sina vanliga hjälpmedel vid de nationella proven, som görs i trean och sexan. Det gör att testet i läsförståelse i svenska och engelska i praktiken blir omöjliga att göra, men också matteuppgifter som innehåller långa texter.
Man kan visserligen göra proven med hjälpmedel, men provresultatet räknas då inte. Att vissa skolor ändå låter elever använda hjälpmedel gör systemet än mer oförutsägbart. Det stöd som ges i form av extra tid slår ocksån fel, eftersom många ändå inte kan koncentrera sig under den långa extratiden.

Ämnen:

Relaterade artiklar

Ingen talsyntes på nationella proven, enligt Skolverket