Det är ett helt nytt nationellt system för kunskapsbedömning som utredningen föreslår. Systemet ska utvecklas av Skolverket och bestå av tre delar: nationella prov, nationella bedömningsstöd och nationell kunskapsutvärdering.
Under arbetets gång har utredarna träffat funktionshindersorganisationer, lärare och elever och konstaterar att det idag råder en stor osäkerhet om hur anpassningar för elever med behov av särskilt stöd ska göras. Det sker på olika sätt i olika skolor och i olika klassrum. Därför föreslår utredarna att ramverket för nationella prov bör omfatta anpassningar och tillgång till hjälpmedel i provsituationen. På så vis lyfts frågorna till en övergripande nivå och kan ingå naturligt i det grundläggande arbetet med proven.
Vidare anser utredningen att Skolverket i samråd med Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) ska se över hur avkodning och andra förmågor prövas i de nationella proven, och om sättet att pröva förmågorna står i konflikt med vad som är bäst för barnet och barnets rätt till anpassningar.
–Utredarna har lyssnat på vad vi organisationer har att säga och förslagen verkar lovande. Om regeringen går på utredningens linje borde det leda till förbättringar för elever med läs- och skrivsvårigheter, säger Anette Gren, ledamot i Dyslexiförbundet FMLS styrelse.
Övriga förslag handlar bland annat om färre nationella prov för att minska stress bland elever och lärare, om extern rättning av proven för att höja kvaliteten samt digitalisering av proven. Det senare skulle kunna underlätta anpassning för elever i behov av särskilt stöd.
Utredningen heter ”Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning”. Den särskilda utredaren Tommy Lagergren har lett utredningen.
Källa: Regeringen
