Linnea, 23 år, Göteborg
Sysselsättning: Studerar till personalvetare, Högskolan i Skövde.
Verktyg: TorTalk.
Vad är det? En talsyntes som läser upp både digital och tryckt text. Fungerar på Mac- och Windowsdatorer, IOS och inom kort även för Android. OCR-teknik. Medföljande markör visar var du är i texten.
Pris: Ungefär 2.000 kr för privat bruk. Eller prenumerera för 69 kr/ månad. Appen kostar 29 kr/månad. Ingen bindningstid. Licenspaket för fler användare.
Hur länge har du använt TorTalk?
I ungefär 1 1/2 år. Jag fick tillgång till TorTalk när jag började studera. Högskolan har licens så det är gratis för oss studenter. Jag fick information om möjligheten av skolans samordnare för funktionsnedsättning. På gymnasiet fick jag be om hjälpmedel, men på högskolan är det lättare. Jag visade bara ett intyg och så fick jag hjälp. Det märks att det finns rutiner.
I vilka situationer använder du verktyget?
Vardagligt. I skolan för att läsa mejl, artiklar och litteratur. Ja, för allt som kan behövas. Det kan också vara om en kompis skrivit ett långt meddelande. Jag har TorTalk också på telefonen, men för det betalar jag själv.
Vilken skillnad gör det för dig?
Jag har dyslexi och verktyget gör att jag hinner mer och förstår mer när jag studerar. Jag kommer snabbare in i arbetet än om jag läser, det kanske tar bara halva tiden. Men till exempel vid grupparbete då jag måste skumläsa, och då tar det lite längre tid för mig än de andra som läser vanligt. Det är en stor hjälp vid tentatillfällen, jag kan prestera mycket bättre.
Vad är bra med verktyget?
I TorTalk kan jag välja att inte läsa upp parenteser. Den möjligheten finns inte i alla talsynteser. Den ger fler alternativ så att jag kan anpassa efter mina behov. Den har olika röster att
välja mellan. Jag brukar välja en kvinnlig röst som känns bra.
Vad är dåligt med verktyget?
Programmet skulle kunna vara bättre för Mac, det saknas en del funktioner. Men det kanske kommer en uppdatering.
Har du använt eller använder du andra verktyg?
Jag tror att jag har använt nästan alla verktyg, jag fick min diagnos när jag var nio eller tio år gammal och har sedan dess fått använda hjälpmedel. När jag var liten fick jag inlästa böcker på kassettband och jag använde tidigt enkla datorprogram. På gymnasiet använde jag Appwriter, StavaRex och Vital.
Jag använder också Legimus, har anteckningshjälp och förlängd tid på tentor. Och dikteringsfunktion när jag skriver. Ibland lägger jag färgad plast över texten, det blir lite snällare mot ögonen.
Text: Ester Hedberg
