Med tidigare insatser menar man insatser under barnens nio första år, med fokus på barndom, förskola och skola.
Pyramid för insatser
Insatserna i förskola och skola bör gärna sättas in enligt en pyramidmodell:
- universella insatser, t.ex. ökad kompetens för alla lärare, ligger i basen,
- screeninginsatser, där man försöker upptäcka de som har problem, ligger i mitten,
- och i toppen har man en-till-en-träning för de som har problem med att läsa, skriva (och räkna).
Resurser som krävs
Bild 2 beskriver vad som krävs för att genomföra och implementera tidiga insatser.
- Information och sammanställning om evidensbaserade program.
- Utbildning, material, träning för lärare.
- Tid för planering och förberedelser.
- Resurser: lärarassistenter, speciallärare, specialpedagoger, handledare, mentorer, psykologer, logopeder.
- Identifiering av behov av insatser för riskgrupp: kartläggningar, screening, observation, tester.
- Uppföljning av resultat och förbättringar kräver datainsamling.
Vetenskapligt stöd
Maria nämner några studier som visar på att stödet fungerar. Bland annat en finsk studie som visar på hur ett bra stöd från lärare och andra elever leder till en bättre läsinlärning. Hon berättar också om en studie från USA som visade att det är lönsamt ekonomiskt att ge tidiga insatser. Överhuvudtaget finns det mycket som tyder på att tidiga insatser leder till både bättre hälsa för individen och en ekonomisk vinst för samhället.
Användbara modeller
Ett etablerat program som används för tidiga insatser i Sverige är Bornholms-modellen.
Program som används i andra länder för tidiga insatser eller som det pågår forskning om är till exempel:
- Shared book reading
- Dialogic book reading (lekochsprak.com)
- Graphogame – appbaserat träningsprogram har testats bland annat i Finland (men som kräver ett någorlunda transparent språk)
- Nuffield Early Lanugage intervention NELI – pågår i Storbrittanien
- Samundervisning (co-teaching) främst i Finland (kanske i Sverige?)
