Jennifer ber om hjälp när hon behöver

Jag brukar tänka att allt går om man vill. Om jag måste läsa mer löser jag det. Annars ber jag chefen om hjälpmedel, säger Jennifer Norén, lastbilschaufför.

Vad handlar det om?

• Jennifer Norén är lastbilschaufför.

• Hon har dyslexi.

• Hon ber om hjälp när hon behöver.

• ˙Under utbildningen fick hon stöd av Iris Hadar (IPUS).
 


Jennifer Norén är lastbilschaufför. Hon har både C- och CE-körkort. Det betyder att hon får köra tung lastbil med släp. CE-körkortet tog hon i början av maj. Nu arbetar hon på en transportfirma i Karlskrona och hämtar och levererar styckegods till både företag och privatpersoner.

 

 

I Jennifers jobb ingår en del läsning och skrivning. Hon måste till exempel läsa adresslappar och skriva namn i en handdator.

– Det går ganska bra, säger hon. Jag brukar ofta fråga hur folk stavar sitt namn så att det blir rätt.

På jobbet är hon öppen med att hon har dyslexi.

– Alla accepterar det och hjälper mig på traven om det behövs. De tycker att det är bra att jag är ärlig.

 

Mycket i jobbet är automatiserat. Jennifer har ett digitalt färdskrivarkort som hon sätter in i färdskrivaren. Hon får svara okej på några frågor innan hon är klar att köra iväg.

 

Hon använder inga hjälpmedel i jobbet. Hon använder inga hjälpmedel överhuvudtaget. Privat läser och skriver hon ganska lite, men hon brukar läsa barnböcker för sin dotter. Jennifer berättar att hon inte fick tillgång till hjälpmedel i skolan. Hon har sällan läst talböcker, och inte använt talsyntes och rättstavningsprogram.

– Hade jag fått den hjälp jag behövde i skolan hade jag kanske inte behövt kämpa så hårt, säger hon.

På gymnasiet valde hon Naturbrukslinjen.

– Jag föredrog de praktiska delarna. Alla såg att jag lärde mig mycket och fort när jag fick göra saker i praktiken istället för att läsa, säger hon.

 

Under lastbilsutbildningen fick Jennifer bra hjälp med både teori och praktik. Arbetsförmedlingen i Karlskrona förmedlade kontakt med utbildningsföretaget Iris Hadar, som stöttade Jennifer hela vägen fram till CE-körkortet.

Läs även artikeln om IPUS, det stöd som Jennifer fick.

 

Utbildaren har suttit med på Jennifers lektioner och tagit anteckningar som de sedan gått igenom tillsammans. Utbildaren hjälpte också Jennifer att göra om kursinnehållet till frågor som hon lärt sig svaren på.

– Vi gick igenom teorin muntligt vid sidan av lektionerna. De ritade upp och berättade hur till exempel kör- och vilotider fungerar och om bromssystemet på lastbilen. Allt som var svårt för mig kunde de anpassa. Jag lärde mig mycket muntligt, men jag lär mig bäst genom att praktisera. Jag tycker inte så mycket om att sitta vid skolbänken.

 

Text: Ester Hedberg

 

Ämnen: